Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Minskade avgaser skulle rädda Malmöbor

Varje år dör flera tusen personer i förtid i Sverige till följd av luftföroreningar och det finns tydliga bevis för att människor som bor i områden med sämre luft har högre dödlighet. Forskare har räknat på vad som händer om man tar bort avgaser från bensin- och dieseldrivna fordon i Malmö och vilka effekter det ger på befolkningens hälsa. Deras beräkningar visar att i Malmö är det sju gånger fler som dör av dessa avgaser än av trafikolyckor.

Konsekvensutredningar av antagna  förändringar i luftföroreningsnivåer används för att tydliggöra hälsokonsekvenser av de planer och projekt som finns för staden. Resultaten kan sedan används för att hjälpa beslutsfattare att göra välgrundade val, minimera sjukdomar och öka folkhälsan. I en forskningsstudie från Lunds universitet i samarbete med Malmö universitet, Umeå universitet, Malmö kommun och Naturvårdsverket, har man räknat ut vilka hälsovinster man skulle få genom att helt och hållet ta bort stadens lokalt bildade avgaser från bensin- och dieseldrivna bilar, bussar och lastbilar. I studien har forskarna undersökt hela Malmös befolkning på drygt 320 000 invånare:

 – Minskningen av avgaser hade varje år förhindrat 55 till 93 förtida dödsfall (2-4% av alla fall), 21 nyinsjuknande barn i astma (6% av alla fall), 95 barn med bronkit (10% av alla fall), 30 färre sjukhusinläggningar för respiratoriska sjukdomar, 87 demensfall (4% av alla fall) och 11 gravida kvinnor utan havandeskapsförgiftning (11% av alla fall), förklarar Ebba Malmqvist, forskare på Avdelningen för arbets- och miljömedicin, vid Lunds universitet.

Förändringen skulle även innebära att 2729 sjukdagar och 16 472 dagar med begränsad aktivitet på grund av ohälsa inte hade gått förlorade.

– Vi har ju nollvision för trafikdöden och det satsas jättemycket på detta – samtidigt blundar vi för hälsoeffekterna av luftföroreningarna, säger Ebba Malmqvist.

bild på forskarna Anna Oudin och Ebba Malmqvist
Anna Oudin och Ebba Malmqvist. Foto: Åsa Hansdotter

I studien har forskarna varit väldigt försiktiga i sina tolkningar och effekterna av en sänkning av luftföroreningarna, skulle sannolikt vara långt större i verkligheten.

Samtidigt klarar Malmö EU-värdet för årlig medelhalt av luftföroreningarna små partiklar och kvävedioxider (se faktaruta). Forskarna förklarar att värdet är en kompromiss mellan Världshälsoorganisationen, WHO’s riktlinjer och politiska avvägningar. Men i de epidemiologiska studierna ser man inga tröskeleffekter, utan risker ökar succesivt med ökade värden.

tabell över Årlig medelhalt av luftföroreningarna små partiklar och kvävedioxider i Malmö, WHO’s riktlinjer och EU gränsvärde

– Gränsvärdet ska ge EU-medborgarna visst skydd mot höga nivåer av partiklar, men utgör ingen säker nivå. Inget tyder på att det inte skulle finnas några hälsoeffekter bara för att man ligger under gränsvärdet utan tvärtom – vi ser negativa effekter även på nivåer som ligger under EU’s värde, säger Anna Oudin, också hon forskare på Avdelningen för arbets- och miljömedicin.

I Malmö är områdena runt Amiralsgatan, Bergsgatan, Dalaplan och Värnhem värst drabbade. Men trots att forskarna jobbat med miljöfrågor i över 10 år, har det visat sig att beslutsfattarna inte alltid tagit del av informationen.

– En del debattörer tror att eftersom vi numera klarar miljökvalitetsnormerna, så behöver man inte göra så mycket mer, menar Anna Oudin.

En följd av studien är att erbjuda ett antal workshops för de tjänstemän som jobbar med stadsplaneringsfrågor i Malmö stad för att diskutera hur man kan lösa miljöproblemen i framtiden. En av möjliga idéer är att införa miljözoner:
– Det finns exempel på miljözoner i andra städer, där den striktaste zonen förbjuder bilar som går på bensin eller diesel. Men Malmö stad måste utreda vad som passar för dem. Vi har dock visat att det absolut är värt att jobba för en renare luft och få en bättre hälsa hos befolkningen, avslutar Ebba Malmqvist.

Studien ingår i ett projekt som heter ARIEL och har finansierats med stöd av Formas, Naturvårdsverket och Malmö miljöförvaltning. 

Åsa Hansdotter

Kategorier

Kontakt

Anna Oudin, forskare vid avd. för arbets- och mijömedicin, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, 072-588 5202, Anna [dot] oudin [at] med [dot] lu [dot] se ()
Ebba Malmqvist, forskare vid avd. för arbets- och mijömedicin, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, 0708-924 368, Ebba [dot] malmqvist [at] med [dot] lu [dot] se ()

Publikation i Environment International

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen