Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ny och bättre markör för att bedöma patienter efter hjärtstillestånd

Lundaforskarna Tobias Cronberg och Niklas Mattsson publicerade förra året en studie som visade att serum tau är en ny och lovande markör för att identifiera patienter med svår hjärnskada efter hjärtstillestånd. Nu har de tillsammans med Marion Moseby Knappe upptäckt att proteinet Neurofilament light (NFL) utgör en ännu bättre markör för att identifiera graden av hjärnskada efter hjärtstillestånd. Information som kan ligga till grund för beslut om den fortsatta livsuppehållande behandlingen.
bild på de tre forskarna  Tobias Cronberg, Marion Moseby Knappe och Niklas Mattsson
Tre av forskarna bakom den aktuella studien kring hjärtstopp. Fr vä: Tobias Cronberg, Marion Moseby Knappe och Niklas Mattsson. Foto: Olle Dahlbäck

I studien, som är ett samarbete med bland annat forskarkollegor vid Sahlgrenska Neurokemilaboratoriet i Mölndal, analyserades prover från mer än 700 patienter som ingick i den hittills största internationella hjärtstoppsstudien TTM. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology.

– Vi har undersökt Neurofilament light (NFL) med samma nya hyperkänsliga undersökningsteknik som Tobias Cronberg och Niklas Mattsson undersökte tau. I denna nya studie visade sig serum NFL vara en utmärkt markör för att identifiera graden av hjärnskada efter hjärtstillestånd. Vi har även jämfört NFL med tre andra biomarkörer, däribland tau samt alla andra rutinmetoder som används för att förutspå utfall hos patienter efter hjärtstillestånd, säger en av försteförfattarna till studien, Marion Moseby Knappe som är forskare vid Centrum för hjärtstopp och neurolog vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund.

Patienter som återupplivats efter ett hjärtstillestånd är oftast medvetslösa under de första dygnen till följd av hjärnskadan och ungefär hälften avlider. Med hjälp av neurofysiologiska mätningar, röntgenundersökningar och neurologiska undersökningar bildar sig läkarna en uppfattning om hur svår hjärnskada patienterna har drabbats av. Informationen ligger sedan till grund för beslut om att fortsätta eller avbryta den livsuppehållande behandlingen.

– Den nya metoden görs med hjälp av ett enkelt blodprov och den kan göra dessa bedömningar säkrare, säger Marion Moseby Knappe.

– Det är dock viktigt att understryka att metoden är ny och att den än så länge bara används i forskningssammanhang. Om resultaten kan bekräftas i fler studier kommer man i framtiden att kunna bedöma prognos för återhämtning efter hjärtstillestånd tidigt och säkert. Därmed kan vi också bespara patienter och anhöriga onödigt lidande och göra vården effektivare, säger Tobias Cronberg, professor och neurolog vid Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Halten av proteinet neurofilament light (NFL) i blodet är en bättre markör på hjärnskada än någon av de tillgängliga metoder som används i kliniskt bruk idag, menar forskarna bakom studien.

Forskarna fann att blodnivåerna av proteinet neurofilament light redan ett dygn efter hjärtstilleståndet överensstämde mycket väl med patienternas neurologiska funktionsnivå sex månader senare.

Olle Dahlbäck
 

Kategorier

Kontakt

Marion Moseby Knappe som är forskare vid Centrum för hjärtstopp och neurolog vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund, 076 1918028, marion [dot] moseby_knappe [at] med [dot] lu [dot] se
Tobias Cronberg, professor och neurolog vid Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, mobil: 0766-486641, tobias [dot] cronberg [at] med [dot] lu [dot] se, tobias [dot] kronberg [at] skane [dot] se

Publikation JAMA Neurology

Serum Neurofilament Light Chain for Prognosis of Outcome After Cardiac Arrest
Marion Moseby-Knappe, Niklas Mattsson, Niklas Nielsen, Henrik Zetterberg, Kaj Blennow, Josef Dankiewicz, Irina Dragancea, Hans Friberg, Gisela Lilja, Philip S. Insel, Christian Rylander, Erik Westhall, Jesper Kjaergaard, Matt P. Wise, Christian Hassager, Michael A. Kuiper, Pascal Stammet, Michael C. Jaeger Wanscher, Jørn Wetterslev, David Erlinge, Janneke Horn, Tommaso Pellis, and Tobias Cronberg.
JAMA Neurology, online 29 oktober 2018, DOI: 10.1001/jamaneurol.2018.3223

Fakta om studien

Ämne: Neurologi; serum neurofilament light (NFL) som markör för att bedöma neurologiskt utfall efter hjärtstillestånd.
Studiedesign: kvantitativ studie.
Observationsstudie: prospektiv klinisk studie
Patientgrupp: 717 patienter med hjärtstopp från Targeted Temperature Management after Cardiac Arrest (TTM)-studien

Läs mer om vad som händer när hjärtat stannar

Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga upphör och därmed också syretillförseln till hjärnan. Alla organ i kroppen behöver ständig tillförsel av syre men hjärnan är mest känslig och klarar sig bara i några få minuter utan syre. Läs mer om vad som händer när hjärtat stannar på vår populärvetenskapliga forskningssajt Vetenskap och hälsa


 

Fakta Hjärtstopp och hjärtinfarkt

Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat plötsligt slutar att pumpa blod. Den drabbade faller ned medvetslös efter bara några sekunder, eftersom hjärnan drabbats av syrebrist. Hjärtstoppet leder till döden om det inte behandlas omedelbart.

Hjärtinfarkt är en blodpropp i hjärtats kranskärl som ger syrebrist i en viss del av hjärtat. Beroende på hur stor del av hjärtat som berörs och hur länge det dröjer innan proppen kan lösas upp blir den kvarstående skadan olika stor. En massiv hjärtinfarkt kan leda till hjärtstopp och till patientens död.

Källa: Svenska rådet för hjärt-lungräddning

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen