Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Samverkansinitiativ antar utmaningen att mäta hållbarhet i organisationer

Alla delar av samhället måste bli mer hållbara om vi ska uppnå de globala hållbarhetsmålen. Men vad innebär det att vara en hållbar organisation? Hur ska man mäta, jämföra och förstå sina egna och andras prestationer inom hållbarhetsområdet? Dessa frågor är i fokus för ett nytt samverkansinitiativ vid Lunds universitet.
Tecknade hos som växer upp ur jord, samt ett porträtt av forskaren Susanne Arvidsson. Collage/montage.

Hållbarhetsfrågorna är också i rampljuset i den aktuella bolagsrankning som Lunds universitet, Dagens industri och Aktuell Hållbarhet samarbetar kring. Den korar Sveriges mest hållbara börsbolag och presenteras på konferensen Hållbart Näringsliv den 13 november i Stockholm.

– I dag ser vi en snabb omställning mot mer hållbara organisationer. Alla har insett att det är bråttom om vi ska uppnå de globala hållbarhetsmålen och samtidigt hålla temperaturökningen till under 1,5 grad, säger Susanne Arvidsson, forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och koordinator för samverkansinitiativet, Enhanced value relevance and credibility of sustainable information (EVRACSI).

Samverkansinitiativet koordineras av Lunds universitet och samlar organisationer som European Environmental Agency (EEA), Skatteverket, AP fonderna, Revisorsinspektionen, företag, intresseorganisationer och forskare. Det har som mål att hjälpa företag att blir mer hållbara eftersom kravet på omställning ställer företag och organisationer inför stora utmaningar. Hur ser en hållbar organisation egentligen ut? Hur ska man mäta, jämföra och förstå sina egna och andras prestationer inom hållbarhetsområdet? I dag finns det ett stort behov av mer standardiserade processer och instrument som alla företag kan använda.

– Vi har kommit långt när det gäller de ekologiska delarna av hållbarhet, såsom utsläpp, vatten- och energianvändning, men för de sociala dimensionerna laggar vi efter. Vi har inte jämförbara sätt att mäta, förstå och värdera hur företag presterar inom exempelvis antikorruption, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Inom andra delar av redovisning har vi under lång till utvecklat till exempel nyckeltal och årsrapporter som beskriver finansiella resultat.

Avsaknaden av jämförbara processer gör att det är svårt att kvalitetssäkra och integrera arbetet inom hållbarhet. Det är också en utmaning för företag att utvärdera sig själva och koppla sin prestation till resultat och en långsiktigt hållbar utveckling.

– Ett företag måste inte bara kunna mäta utan även förstå sin prestation för att utvecklas: varför och hur har de uppnått sitt resultat? Har man tillförlitliga och jämförbara prestationsmått som används av många kan företag bättre förstå sitt eget och andras arbete. Det ligger också till grund för hur man fördelar medel och bestämmer om satsningar, säger Susanne Arvidsson.

Som första steg vill samverkansinitiativet skapa en diskussion kring hur sådana prestationsmått eller standardiserade mätprocesser skulle kunna se ut. Vad är utmaningarna och möjligheterna för att integrera olika hållbarhetmål och för att mäta prestationen? Hur kan man tydligare koppla prestationen till resultat? Vilka behov finns det inom forskning, policy, industrin och lagstiftning?

– En sak vi vill göra är att bidra i utvecklingsarbetet med att ta fram tydligare sätt att beskriva prestationer på relaterat till de olika hållbarhetsområdena. Det är också viktigt att inse att alla prestationer inte kan kvantifieras utan att progression kan ”mätas” på olika sätt. Vi måste förhålla oss ödmjuka inför att detta är en utmaning i vår gemensamma strävan att ställa om våra organisationer till mer hållbara. I denna strävan är det centralt att kunna jämföra och förstå hur olika organisationer presterar för att på detta sätt kunna möjliggöra en så effektiv omställning som möjligt.

Enligt Susanne Arvidsson kan näringslivet inte ducka för att prestationen inom hållbarhet måste breddas och växla upp. Företag som inte är villiga att arbeta strategiskt med hållbarhet kan också utgöra en finansiell risk exempelvis ur ett ägarperspektiv. De kan dessutom bli oattraktiva som arbetsgivare eftersom många unga trycker på för en omfattande omställning.

– Vi vill hjälpa företag att ställa om till att bli mer hållbara och transparenta. Men för att göra det måste företag och investerare ha något att gå efter och något att mäta. Det blir också ett sätt att undvika greenwashing, bluewashing eller till och med SDG-washing där företag utger sig för att vara mer hållbara och miljövänliga men inte är det, avslutar Susanne Arvidsson.

Konferensen Hållbart Näringsliv äger rum i Stockholm 13 november. Den anordnas av Aktuell Hållbarhet och Dagens industri. På konferensen presenteras bland annat rankningen av Sveriges mest hållbara börsbolag. Den har genomförts i samarbete med Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Läs mer på Aktuellhållbarhet.se

Läs mer om samverkansinitiativet Enhanced value relevance and credibility of sustainable information

Kategorier

Kontakt

Susanne Arvidsson
Docent i redovisning och finans vid Ekonomihögskolan

Susanne [dot] arvidsson [at] fek [dot] lu [dot] se

070-30 63 697

Samverkansinitiativ vid Lunds universitet

En av universitetets uppgifter är att bidra till lösningar av centrala samhällsutmaningar. För att lyckas med detta krävs breda tvärvetenskapliga samarbeten inom akademin i samverkan med verksamheter utanför universitetet.

Lunds universitets tematiska samverkansinitiativ utgör mötesplatser för kunskap och utveckling inom preciserade problemområden.

Gemensamt för de olika initiativen är att de är ämnesöverskridande, inkluderar flera av våra fakulteter, samt även externa samarbetspartners i Sverige och världen.

Samverkansinitiativet Enhanced Value Relevance and Credibility of Sustainable Information startade 2019 och pågår till och med 2021.

Läs mer om samverkansinitiativen

Senaste nyheter

2019-12-11

Långlivat trä utan miljöskador

Långlivat trä utan miljöskador
2019-12-10

21 miljoner till innovativ immunterapiforskning

21 miljoner till innovativ immunterapiforskning
2019-12-09

Blodfettsprofil förbättrar riskbedömning av typ 2-diabetes

Blodfettsprofil förbättrar riskbedömning av typ 2-diabetes
2019-12-06

Lunds universitets mätdata om växthusgaser får en viktig roll i FN:s klimatarbete

Lunds universitets mätdata om växthusgaser får en viktig roll i FN:s klimatarbete
2019-12-05

Nationalekonom: Marknaden driver jordbruket åt fel håll

Nationalekonom: Marknaden driver jordbruket åt fel håll

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen