Det är Avdelningen för infektionsmedicin vid Institutionen for kliniska vetenskaper som står bakom initiativet och som nu involverar mikrobiologer, sepsisforskare, kliniska och experimentella infektionsforskare. En fördel är den erfarenhet som finns här med att arbeta med riskklassade mikroorganismer och det finns redan ett par labb som är biosäkerhetsklassade.
– I ett normalt läge hade processen tagit betydligt längre tid, men nu fick vi agera snabbt för att ställa om till en ny forskningsfrågeställning. Det var väldigt fint och riktigt häftigt att se hur snabbt organisationen hjälpte till och hur folk kliver fram och rycker in när det behövs, säger Mattias Collin, docent och avdelningschef vid infektionsmedicin, och som samordnar SARS-Cov2-labben.
Han berättar hur snabbt alla agerade med allt från omställning av ventilation (som behöver ha undertryck), riskbedömningar av företagshälsovården, kontakt med arbetsmiljösamordnare, skyddsombud med flera – allt för att minimera risken för alla anställda. Ytterligare forskargrupper på Biomedicinskt centrum (BMC) har också erbjudit sin hjälp i arbetet.
jätteviktigt i detta läge att snabbt kunna dela kunskapen med andra forskare
Redan igång med forskningen
Forskarna som är involverade har en vana av att ta med frågeställningar direkt från kliniken till forskningslabbet.
– Vi arbetar normalt med att hitta viktiga kliniska frågor som vi experimentellt kan studera och sedan föra tillbaka lösningar till kliniken, berättar Mattias Collin.
Det var när de forskande klinikerna började ta emot patienter drabbade av covid-19 till Skånes universitetssjukhus som allt började. Till en början handlade det om rent kliniska frågeställningar och om ett behov att undersöka den pågående behandlingen för att se hur patienterna svarade på den. Rätt snabbt väcktes tankarna på att förbereda för att kunna bedriva forskning om covid-19-infektionen.
– Bland annat analyserar forskarna sputumprover, alltså upphostningar, från patienter, för att undersöka celler och se vilka immunologiska processer som är igång. Några av forskarna undersöker blodprover för att se hur patienternas blodceller beter sig, vilka vita blodkroppar som finns och vilken funktion de har.
Viktigt dela resultaten
Mattias Collin berättar att analyserna av sputumprover från allvarligt sjuka kunnat ge svar till klinikerna så att de kunnat sätta in en ny typ av behandling av vissa patienter.
– Än så länge är det för tidigt att gå ut med mer information om utfall och resultat. Det behövs fler analyser och sammanställningar av data. Samtidigt är det jätteviktigt i detta läge att snabbt kunna dela kunskapen med andra forskare om forskningen vi satt igång ger indikationer på till exempel behandlingsstrategier som kan vara till hjälp för patienterna, säger Mattias Collin.
