Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Skånska yrkesfiskare är djupt oroade över det småskaliga fiskets framtid

I landsbygdsminister Eskil Erlandssons vision om Sverige som ett matland i världsklass framhålls en levande landsbygd och lönsamhet i småföretagandet. Men hur ser verkligheten ut för de företagare som ska förverkliga visionen och hur passar detta ihop med den kunskap som till exempel lantbrukare och fiskare har och använder dagligen?

Rapporten från Lunds universitet redogör för situationen för en i sammanhanget central grupp, nämligen de yrkesfiskare som bedriver småskaligt, kustnära fiske. Små kustsamhällen längs Skånes kust har enligt bofasta yrkesfiskare stora ekonomiska och sociala problem. Under större delen av året är dessa samhällen döda, under några månader per år är de beroende av turister. Enligt yrkesfiskarna skulle de lokala, småskaliga ekonomierna i dessa samhällen behöva utvecklas, men EU:s och därmed Sveriges nuvarande fiskeripolitik förhindrar detta.
Därför finns det ett förslag på en ny och reformerad fiskeripolitik. Här läggs stor vikt på en hållbar utveckling av fiske när det gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Fiskeripolitiken ska alltså inte bara sträva efter att skapa lönsamhet för den enskilda fiskaren. Den ska dessutom bidra till att bevara fiskeresursen för kommande generationer, samt till att utveckla och stärka sammanhållningen och utvecklingen av kustsamhällen. Men en sådan förändrad fiskepolitik kommer att innebära stora förändringar för företagarna inom det småskaliga fisket. Frågan som uppstår är vad som händer när en abstrakt politik ska möta en komplex verklighet.
Rapporten visar att företagarna inom det kustnära fisket är djupt oroade över yrkets framtid konstaterar forskaren och rapportförfattaren Filippa Säwe.
– De upplever att deras yrkesutövning är reglerad på en detaljnivå som är destruktiv och som inte lämnar utrymme för att producera högklassiga råvaror.
Men yrkesfiskarna är dock inte helt uppgivna, många har egna förslag på hur situationen kan förbättras och hur deras kunskap bättre kan tas tillvara berättar Johan Hultman, professor och medförfattare till rapporten.
– Till exempel efterlyser de en bättre infrastruktur i de små hamnarna, ett bättre samarbete med kustkommunerna och möjligheter att använda sin egen kunskap för att erbjuda konsumenterna fisk av allra bästa kvalitet.

Rapporten ger därmed en viktig insikt om hur verkligheten bakom visionen om Sverige som det nya matlandet ser ut, och utgör dessutom en akut varningssignal om ett kulturbevarande yrke som riskerar försvinna.

 

Text: Anna Lindén

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.