Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Slumpens betydelse för arters överlevnad

I en omfattande undersökning har biologer vid Lunds universitet studerat slumpens betydelse för om en art överlever eller dör ut. Forskarna konstaterar att naturvårdande insatser kan rädda arter som är på fallrepet, men att sådana insatser ibland tillmäts större betydelse än de faktiskt har.
Miljö som är typisk för jungfrusländor.
En miljö som är typisk för de jungfrusländor som studerats i undersökningen. Foto: Erik Svensson

Arter som skiljer sig mycket åt ekologiskt har sällan problem att leva nära inpå varandra på samma plats. De konkurrerar inte om samma naturresurser. När däremot två likartade arter lever sida vid sida och är beroende av samma föda, boplatser och andra resurser, så leder det enligt traditionell ekologisk teori ofta till att den ena arten konkurrerar ut den andra.

Slumpen som mekanism till att arter dör ut är långt ifrån lika väl undersökt som konkurrens. Tills nu har det därför funnits begränsade empiriska data. Studien som gjorts är en av de mest omfattande hittills. Den bygger på experiment och datorsimuleringar kombinerat med observationer och fältstudier.

Resultaten visar att slumpen har viss betydelse, och att det inte i förväg går att säga vilken av två samexisterande arter som kommer att dö ut lokalt.

Blå jungfruslända (Calopteryx virgo).
Blå jungfruslända (Calopteryx virgo). Foto: Erik Svensson

Forskarna har dessutom studerat en faktor som motverkar slumpen, så kallat negativt frekvensberoende. Mekanismen kan beskrivas som ett gummiband som sträcks ut men som drar tillbaka när en art blir ovanlig. Detta eftersom de kvarvarande individerna inom den ovanliga arten drar fördel av bland annat minskad konkurrens och aggression från andra individer. Effekten blir att den ovanliga arten blir vanligare igen.

– Men ibland fungerar inte gummibandet eller drar tillbaka för sent. Då dör arten ut lokalt, säger Erik Svensson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

Naturvårdande insatser kan bidra till att rädda arter och därmed bevara lokal biologisk mångfald. Enligt Erik Svensson kan tilltron till sådana insatser ibland vara för stor.

– Den sortens insatser är definitivt inte meningslösa. Men världen är heller inte helt förutsägbar och i vår studie visar vi att slumpen är en faktor som har viss betydelse för om en art överlever lokalt eller inte. Kanske är det så att vi människor kan påverka mindre än vi ofta tror, säger han.

Blåbandad jungfruslända (Calopteryx splendens).
Blåbandad jungfruslända (Calopteryx splendens). Foto: Erik Svensson

Han har gjort studien tillsammans med Hanna Bensch och Miguel Gomez, båda verksamma vid biologiska institutionen i Lund, samt Anais Rivas Torres, Vigo University i Spanien. De har studerat två närbesläktade arter av jungfrusländor: den blå (Calopteryx virgo) och den blåbandade (C. splendens). Dessa två ekologiskt likartade arter lever sida vid sida vid samma vattendrag i södra Sverige och stora delar av Europa.

Forskarna presenterar sina resultat i en artikel i The American Naturalist.

Jan Olsson

Kontakt

För mer information
Erik Svensson, professor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
+46 46 222 38 19
+46 70 597 04 03
erik [dot] svensson [at] biol [dot] lu [dot] se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen