Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Studie visar arvets betydelse för flera cancerformer

Det är väl känt att såväl medfödda genetiska riskfaktorer som miljö och livsstil har betydelse för att vi utvecklar olika former av cancersjukdomar. Genom att studera adopterade personer som kopplades till både sina biologiska föräldrar och sina adoptivföräldrar, visar aktuell forskning att det genetiska arvet är den dominerande faktorn när det gäller så kallad familjär förekomst av bröstcancer, prostatacancer och kolorektalcancer.

Det är forskare inom Centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet och Region Skåne som nu presenterar nya forskningsresultat baserat på registerstudier.

- Resultaten av vår studie innebär inte att den egna livsstilen saknar betydelse för en individs risk att insjukna i cancer, men tyder på att risken för våra tre vanligaste cancersjukdomar i högre grad beror på det genetiska arvet, säger Bengt Zöller, docent vid Lunds universitet och som lett studien.

Forskarna studerade svenskfödda adopterade personer som kopplades till både sina biologiska föräldrar och sina adoptivföräldrar. Det svenska flergenerationsregistret samt cancerregistret användes för att följa 70 965 adopterade män och kvinnor. De var födda mellan 1932 och 1969, och insjuknade i bröstcancer, prostatacancer eller kolorektalcancer d.v.s. tjock- och ändtarmscancer, mellan åren 1958 och 2010. Genom registerstudier undersökte forskarna även adoptivföräldrarna och de biologiska föräldrarna under samma tidsperiod.

Risken för cancer hos adopterade med åtminstone en biologisk förälder med samma cancersjukdom var 80-100 procent högre för bröstcancer, prostatacancer och kolorektalcancer jämfört med en kontrollgrupp utan en biologisk förälder med samma cancersjukdom. Det fanns däremot ingen ökad risk hos individer med adoptivföräldrar som var drabbade av bröstcancer, prostatacancer eller kolorektalcancer jämfört med en kontrollgrupp. Personer med en biologisk förälder med cancer insjuknade dessutom i yngre åldrar än personer utan en biologisk förälder med samma cancer. Insjuknandeåldern i cancer påverkades däremot inte av om adoptivföräldrarna hade samma cancer.

- Resultaten är en viktig vägledning för betydelsen av ärftliga faktorer för bröstcancer, prostatacancer och kolorektalcancer, menar Bengt Zöller.

Förekomst av bröstcancer, prostatacancer och kolorektalcancer hos biologiska föräldrar är en viktig riskfaktor som bör ingå i den kliniska sjukdomshistorien och utredningen.

- Därför är det viktigt att läkare frågar efter ärftlighet, så man kan ta ställning till om ytterligare undersökningar behöver göras, säger Bengt Zöller.


 

 

Senaste nyheter

2018-10-19
Ny studie stärker teori om hur fåglar började flyga
Ny studie stärker teori om hur fåglar började flyga
2018-10-19
Pris till forskning om livet efter stroke
Pris till forskning om livet efter stroke
2018-10-17
Donation hjälper forskarna avslöja mysterier om primaters beteende
Donation hjälper forskarna avslöja mysterier om primaters beteende
2018-10-17
Fortsatt stöd till spelberoendeforskning
Fortsatt stöd till spelberoendeforskning
2018-10-16
Digitalt fingeravtryck hotar din integritet
Digitalt fingeravtryck hotar din integritet

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen