Varför behöver riksrevisorer träffa forskare?

– Därför att den oberoende riksrevisionen är riksdagens och medborgarnas möjlighet att granska och kontrollera att staten gör rätt saker och att skattepengarna används på ett bra sätt. För att kunna göra det behöver man också ha koll på forskningsfronten och trender internationellt. Forskarna har därför mycket att ge.

Hur jobbar riksrevisionen i dag?

– Ofta fokuserar man på effektivitet och ekonomi och lyfter mest fram fel. Men det räcker inte.

Vad missar man?

– Etikfrågorna, exempelvis arbetsmiljön. Sjukskrivningarna ökar men de sociala aspekterna kommer inte alltid med i -”effektivitetsrevisionen”. Människors mående kopplas inte till hur väl staten fungerar. Nyttan av revision behöver diskuteras på ett övergripande metaplan och där kan forskningen bidra.

Vilket är ditt konkreta råd till förnyelse?

– Att istället för att bara söka efter fel – så kallade ”worst cases” – också presentera ”best cases” och även vad som väntar runt hörnet, ”next cases”. Riksrevisionen måste scanna av frontlinjen, våga vara visionär, tolka sin samtid, men också ha idéer om framtiden. Här sker just nu en intressant utveckling på Riksrevisionen.

Men många skandaler har avslöjats inom både offentlig och privat verksamhet. Det betyder väl att revisorer måste granska att regler efterlevs?

– Visst är det viktigt men det är en balansgång. Korruption förekommer relativt sällan i den svenska staten. Vi har anledning att vara stolta.

Vad var det bästa som kom ut av den här träffen?

– Att riksrevisorer, politiker och forskare vill samarbeta mer. Riksrevisionen har redan börjat anställa disputerade i högre utsträckning och jag hoppas att det också kommer att påverka hur vi lägger upp universitetsutbildningen framöver.

BRITTA COLLBERG