Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Världens största kanariefågel

Stenknäcksiska
Världens största kanariefågel, stenknäcksiskan. Foto: Martim Melo

Biologerna Martin Stervander och Bengt Hansson vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund har tillsammans med kollegor från Portugal och Storbritannien fastslagit att den utrotningshotade stenknäcksiskan är världens största kanariefågel.

Stenknäcksiskan är en av världens mest sällsynta fåglar och finns bara på ön São Tomé i västafrikanska Guineabukten. Efter att fågeln upptäcktes 1888 var den osynlig i 101 år innan fågelskådare såg den igen. Tills nu har den kategoriserats som Neospiza – ”den nya finken”. Färska DNA-analyser som forskarna gjort visar att det är en kanariefågel eller siska inom släktet Crithagra

Stenknäcksiskan utmärks av sin storlek (20 cm lång), platt huvud och mycket stor näbb. Den är 50 procent större än den näst största kanariefågeln. Det engelska namnet är São Tomé grosbeak.

Stenknäcksiska
Stenknäcksiska. Foto: August Thomasson

São Tomé & Príncipe har aldrig varit förbundet med fastlandet. På 1000 kvadratkilometer återfinns hela 28 endemiska fågelarter. Det kan jämföras med 22 endemiska arter på Galápagos som är 100 gånger större.

På grund av att de små öarna varit isolerade så länge, så har flera arter utvecklats snabbt och skilt sig från sina släktingar på fastlandet, den så kallade ”ö-effekten”. Avskildheten på en ö innebär att evolutionen gör att fler arter utvecklar så kallad gigantism, blir jättar. Även motsatt evolution är vanlig, det vill säga att djur blir mindre.

São Tomé & Príncipe har bebotts i över 500 år, men lämnats tämligen intakta. Faktum är att ingen utrotning av någon art ännu är dokumenterad.

Artikeln är publicerad online och finns även med i julinumret av tidskriften Ibis.

 

Kontakt

Martin Stervander

+46 70 182 11 92

martin.stervander@biol.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.