Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Vattenauktoritet på mikroorganismer besökte Lund

Ett brus utan betydelse. Det var den första tolkningen som Sallie Chisholm och hennes kollegor gjorde när de på 1980-talet använde ny teknik för att studera mikroorganismer i Stilla Havet och Atlanten.
Men den första tolkningen var fel och för ett par veckor sedan tog Sallie Chisholm emot årets Crafoord­pris i Lund – och passade på att besöka Karin Rengefors i hennes laboratorium.
Tre kvinnor i ett labb.
Lundabiologerna Emma Johansson (till vänster) och Karin Rengefors (till höger) forskar på cyano­bakterier. Sallie Chisholm upptäckte cyanobakterien Prochlorococcus på 1980-talet och har sedan dess forskat på den, en upptäckt och ett arbete som nu belönats

Det var inget brus utan relevans i resultaten från expeditionernas provtagningar ute på världshaven. Tvärtom var det ett brus av ofantlig betydelse som forskarna upptäckt: Världens minsta och vanligaste syre-producerande organism, cyanobakterien Prochlorococcus.

I en enda liter vatten kan det finnas hundra miljoner Prochlorococcus. Historiskt har de överlevt många klimatförändringar och därför kan de lära oss om hur framtida förändringar i klimatet kan komma att påverka världshaven. Organismen svarar dess-utom för en betydande del av fotosyntesen i världen.

– Prochlorococcus är den enklaste fotosyntesmaskinen på planeten. De har gett mig min karriär och de är mina vänner. Jag har faktiskt tagit dem med mig hit till Lund, men nu glömde jag förstås dem på hotellrummet, berättar Sallie Chisholm, professor vid MIT i USA, när representanter för media träffar henne.

Ingen slump

Det är ingen slump att träffen är förlagd till Biologiska institutionen på Lunds universitet. Inom akvatisk ekologi bedrivs forskning som tangerar Sallie Chisholms. Professor Karin Rengefors fick i vintras tre miljoner kronor av Formas för att undersöka hur extremväder påverkar blomningar av blå-grönalger – cyanobakterier – i sjöar.

Projektet har sin utgångspunkt i den långa, heta och torra fjolårssommaren. Karin Rengefors trodde att sommaren 2018 skulle innebära omfattande blomningar av blågrönalger i bland annat Vombsjön, den sjö som förser malmöborna med dricksvatten. För så borde det bli enligt gällande teori, men så blev det inte. Oväntat blommade istället alger kallade pansarflagellater. Karin Rengefors ska försöka ta reda på varför. Ett syfte med det treåriga projektet är att ta fram bättre prognoser för algblomning.

Doktoranden Emma Johanssons forskning ligger ännu närmare Sallie Chisholms. Båda två studerar arvsmassan och skillnader i arvsmassan inom en art av cyanobakterier och till och med populationer inom en och samma art.

Emma Johansson har specialiserat sig på Microsystis som är vanligt förekommande i svenska sjöar. När Microsystis blommar blir vissa blomningar giftiga, andra inte. Emma Johansson vill ta reda när, var och varför detta händer.

Skillnader i arvsmassan

Med hjälp av populationsgenomisk analys undersöker hon skillnader i arvsmassan mellan olika cyanobakteriestammar. På så vis går det att studera varför vissa stammar utvecklar toxicitet medan andra inte gör det. Målet är att utveckla ett redskap för att upptäcka giftiga stammar före algblomningen och på så vis kunna förutsäga om en blomning blir giftig eller inte.

Karin Rengefors menar att Sallie Chisholms insatser inte kan överskattas.

– Hon upptäckte cyanobakterierna och är en föregångare vad gäller innovationer, till exempel att använda genetiska metoder för att studera växtplanktons ekologi och evolution.

– Hon är också en förebild som människa. Alla man pratar med säger att Sallie alltid tar hänsyn till andra och behandlar sina medarbetare med respekt. Nu när jag har träffat henne så ser jag att det stämmer, hon är mycket ödmjuk.

Kategorier

CRAFOORDPRISET kompletterar nobelpriset

Crafoordpriset delas ut i samarbete mellan Kungliga Vetenskapsakademien och Crafoordska Stiftelsen i Lund. Akademien utser pristagare. Prisets områden är valda för att komplettera Nobelpriset och ämnesområdena för Crafoordpriset växlar varje år: matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper och polyartrit. Prissumman på sex miljoner kronor ska användas för pristagarens fortsatta forskning.

 

 

Sallie Chisholm skriver även barnböcker

Årets Crafoordpristagare Sallie -Chisholm är professor vid Massachussetts Institute of Technology, MIT, i Cambridge på den amerikanska östkusten. Utöver sin banbrytande forskning inom biologin skriver hon barnböcker, The Sunlight Series, tillsammans med illustratören Molly Bang. Hon beskriver böckerna som en serie populärvetenskapliga faktaböcker för barn.

– Jag har inga egna barn, men jag är passionerat intresserad av fotosyntes och vill sprida kunskapen, säger hon.

Senaste nyheter

2019-07-18

Blockering av inflammatoriskt protein kan minska skadorna efter hjärtinfarkt

Blockering av inflammatoriskt protein kan minska skadorna efter hjärtinfarkt
2019-07-15

Ny undersökning: vilka fossilfria drivmedel är kostnadseffektivast?

Ny undersökning: vilka fossilfria drivmedel är kostnadseffektivast?
2019-07-14

Ny studie: Musikfestivaler kan visa vägen till en hållbare livsstil

Ny studie: Musikfestivaler kan visa vägen till en hållbare livsstil

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen