Liknande undersökningar har tidigare endast gjorts på encellssystem, exempelvis bakterier och jäst. Nu har Henrik Jönsson, professor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, tillsammans med kollegor i USA och Storbritannien studerat det apikala meristemet hos växten Backtrav, Arabidopsis thaliána. Forskarna har undersökt celldelningen i denna stamcellsnisch och lyckats kartlägga hur cellerna bestämmer sin storlek och justerar sin tillväxt så att cellstorleken är homogen över tid.       

Celler i encelliga system som bakterier och jäst ändrar inte storlek sett över tid. Jästceller delar sig när de når en kritisk storlek, medan bakterier som E. coli adderar en konstant volym mellan celldelningar. Det senare innebär att små celler blir större och stora celler något mindre i nästa generation. Sett över flera generationer betyder det att cellerna är lika stora.

- Vi har tittat på hur celler i en multicellulär organism reglerar sin storlek, och det är första gången som det har gjorts. Vi kan visa att den mekanism som leder till att cellstorleken behålls över generationer är en kombination av vad som hittats i jäst och bakterier, förklarar Henrik Jönsson som specialiserat sig på beräkningsbiologi och biologisk fysik.

Forskarna har i flera år jobbat med att utveckla en metod som följer tillväxten och celldelningen inuti den levande växten med hjälp av så kallad konfokalmikroskopi. Nya fluorescerande markörer och ett nytt mikroskopiprotokoll har tagits fram. Dessutom har nya beräkningsalgoritmer utvecklats som identifierar, segmenterar och följer celler över tid.

- På så vis har vi kunnat kvantifiera cellstorlek och tillväxt med högre upplösning än någon tidigare har gjort. Vi har också utvecklat matematiska modeller för att analysera hypoteser om olika regler som kan bestämma cellstorlek, säger Henrik Jönsson.

Nyligen har forskarna visat att storleken på meristemet har betydelse för hur många stamceller som finns. Nu fortsätter de med att undersöka om, och i så fall hur, storleken på meristemet påverkar storleken på själva växten. Henrik Jönsson beskriver det som en multidisciplinär metod som kommer att leda till att biologi kan förstås på en mycket mer detaljerad nivå än vad som tidigare varit möjligt  

De resultat som gruppen hittills har nått publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.