Ett antal riskhanteringsforskare vid LTH ska nu ta sig an den frågan i ett nytt projekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
– Detta har efterfrågats i många år. I grunden handlar det om att vi inte riktigt vet hur man bäst utvärderar en insats efteråt, säger Christian Uhr, lektor i riskhantering vid LTH, sakkunnig vid MSB och utbildad räddningsledare.
Och det är just ordet ”efteråt” som kan ställa till det, menar han. Det är för lätt att ta på sig de efterkloka glasögonen och dra självsäkra slutsatser om vad som var rätt och fel i den aktuella situationen. Man har ju facit. Men risken att man lurar sig själv är överhängande.
– Man kan göra allt rätt, men så blir det fel i slutändan i alla fall. Och tvärtom – vi kan göra fel, och så blir det rätt ändå. Det går inte helt att kontrollera vår komplexa omvärld. Vi måste, trots att vi ofta inte vill, acceptera osäkerheten och fatta beslut på antaganden, säger Christian Uhr.
Osäkerheten till trots, är forskarna förvissade om att det finns en rad grundläggande sätt att arbeta på som är bättre än andra. Dessa skulle i så fall också bli relevanta att utvärdera lite extra. De kan handla om huruvida man bör fatta beslut i grupp eller individuellt, om man behöver en ”djävulens advokat” (polisen tar till det ibland), vad som utgör stommen i en bra lägesförståelse eller hur man påverkar tillgängliga resurser på bästa sätt.
För att bringa ordning i beslutsdjungeln och designa utvärderingsverktyg för ledning och samverkan kommer forskarna att jobba nära praktiker vid bland andra Räddningstjänst Syd. Forskarna ska genomföra fältstudier, djupintervjuer, småskaliga och storskaliga experiment för att bättre förstå och kunna utvärdera den trestegsraket som är grunden för ledning och samverkan, nämligen: vad händer? – vad behöver göras? – påverkan av resurserna.
Ämnet de arbetar med har förgreningar inom flera kunskapstraditioner; psykologi, kognitionsforskning, beteendeekonomi (nobelpristagarens Daniel Kahnemans ”tänka snabbt, tänka långsamt” är ett exempel), kommunikationsvetenskaper, organisations-forskning och designvetenskaper. Relevanta rön från dessa discipliner finns med i tankegodset som forskargruppen utgår från, därtill ett förhållningssätt som präglar deras hemmaarena, LTH.
– Samtidigt som vi jobbar med teoriutveckling ska vi konstruera ett praktiskt utvärderingsverktyg, bland annat genom att prova oss fram. Det här designperspektivet utgår från ingenjörskonst, säger Christian Uhr
Kristina Lindgärde
MER OM projektet
Riskhanteringsforskarna Christian Uhr, Henrik Tehler och Tove Frykmer har tillsammans med personal vid Försvarshögskolan och Totalförsvarets forskningsinstitut fått 18 miljoner från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För pengarna ska de utveckla metoder som verksamheter kan använda för att underlätta beslutsfattande. De ska också utveckla nya verktyg som kan användas för att utvärdera ledning och samverkan. Forskningen ska också fördjupa vår förståelse av beslutsfattande under osäkerhet. Projektet är en del i den satsning som avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet gör inom området ledning och samverkan. År 2017 ska projektet slutredovisas.
