Forskningsidén föddes redan för snart fem år sedan, långt innan Donald Trump blev vald till president. Kaveh Majlesi, forskare i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, ville ta reda på om man kunde se hur globaliseringen påverkade den amerikanska kongressens sammansättning genom vilka politiker som valdes.
– När den kinesiska importen ökade, förlorade många sina jobb och det spreds en ekonomisk oro på arbetsmarknaden, berättar Kaveh Majlesi.
...liknande skeenden ser vi i många länder.
Han krokade arm med en grupp andra forskare som specifikt hade studerat den kinesiska importen, och tillsammans tog de fram siffror på arbetslöshet, import, mätte och jämförde olika områden med varandra och inväntade valresultatet. Där kunde de se att republikanerna fick ny majoritet i områden där kinesisk import konkurrerat hårt med den egna tillverkningen av exempelvis möbler, elektronik, leksaker, skor och kläder.
– Och liknande skeenden ser vi i många länder. Brexit. Le Pen i Frankrike. Vi har kunnat observera det på så många platser. Det vore konstigt att inte tro att den ekonomiska oron ligger bakom även Sverigedemokraternas framgångar, säger Kaveh Majlesi.
Två chocker på kort tid
När Majlesi arbetade med sin studie hade USA på kort tid drabbats två gånger av vad nationalekonomerna kallar för negativa ekonomiska chocker. ”Kinachocken” – att kinesisk import började konkurrera ut inhemsk produktion – kom precis före den senaste stora finanskrisen där bland annat överbelåningen på fastighetsmarknaden bidrog till att sänka ekonomin genom historiens största bankkonkurser där hela världen påverkades.
– Kombinationen av de här bägge chockerna ledde till att många tappade förtroendet för institutioner, säger Kaveh Majlesi.
Här fick den konservativa och högerpopulistiska Tea Party-rörelsen luft under vingarna och lade grunden för Donald Trump. Man kritiserade såväl räddningspaketet till banksektorn som dåvarande president Barack Obamas sjukvårdsreform.
– Efterverkningarna blev långvariga, stagnationen växte, de lågutbildade som mist jobben flyttade inte, och allt det där fick mig att fundera över vad konsekvenserna skulle bli vid valet.
Jag tror att utbildning är nyckeln. Både den sorts utbildning som kan få tillbaka människor på arbetsmarknaden och känna att de kan bidra på ett meningsfullt sätt
Kaveh Majlesi påpekar att Kinachocken även har drabbat Sverige i form av utflyttade jobb och nedlagda fabriker.
– När du förlorar jobbet och mister den status du tagit för given växer inte bara oron, utan även vi-och-dom-tänkandet. Då vill du som väljare hitta någon som kan föra din talan. Och den politiker som är smart nog att exploatera människors oro och rädsla kommer att vinna röster.
– Ekonomisk oro kombinerat med rädslan för Den Andre – oavsett om det är Kina, Mexiko eller Mellanöstern, verkar vara en farlig fiende för den liberala demokratin.
Läs mer om studien i Washington Post
Hur man kan få väljare att rösta mindre protektionistiskt är inte Kaveh Majlesis bord, men han konstaterar ändå att det fenomenet är mest utbrett i vissa socioekonomiska grupper: de lågutbildade som är extra utsatta när okvalificerade arbeten blir färre.
– Jag tror att utbildning är nyckeln. Både den sorts utbildning som kan få tillbaka människor på arbetsmarknaden och känna att de kan bidra på ett meningsfullt sätt – och den sorts kunskap som mer handlar om bildning och allmänbildning: att du har koll på grunderna i ekonomi och historia. Att du förstår hur ett land bygger upp sin statskassa, och att du har grepp om vad som kan hända när väljarna röstar politiker som i grunden inte respekterar lagstiftare och demokrati.
