Under sju månader har forskare från bland annat företagsekonomi, kulturvetenskap, sociologi, datavetenskap samt media och kommunikation diskuterat hur den teknologiska revolutionen i rask takt nu förändrar arbetslivet och arbetsmiljön. Gruppen är intresserad av olika aspekter av digital teknikanvändning och har undersökt hur yrkesgrupper som lastbilschaufförer, lärare, sjuksköterskor, hemtjänstpersonal och kontorsarbetare använder digital teknik.
– Märkligt nog finns det inte så mycket ingående empirisk och ämnesövergripande forskning på området. Men det är i högsta grad angeläget, eftersom användningen av digital teknik för att lösa arbetsuppgifter kommer att bli allt viktigare inom alla områden och yrken, säger Stephan Schaefer vid Företagsekonomiska institutionen.
Hittills har forskargruppen samlat in ett antal praktiska exempel på hur digital teknik påverkar arbetslivet.
Ett exempel gäller personal vid Lunds universitet. Gruppen undersökte hur lång tid det tog för dem att skapa en reseräkning genom ett tekniskt system. Det visade sig att det i snitt tog en halvtimme, i stället för de tio minuter som uppgiften förväntades ta. Bland orsakerna fanns ovana på grund av oregelbunden användning, brist på återkoppling inom systemet och krav på att byta lösenord.
Gruppen undersökte också hur ett företag använde Facebook för intern kommunikation. Även i det fallet gick det att se både för- och nackdelar. En fördel var att personalen inte behövde någon utbildning i att använda plattformen. Å andra sidan ledde användningen av Facebook till en sammanblandning av privat och offentligt. Personalen rapporterade att de fått kommentarer från chefer om att de inte “gillat” chefernas inlägg eller foton, och att de kände sig tvungna att använda Facebook för att få tillgång till intern information.
– De här exemplen visar hur olikartad påverkan från den digitala tekniken är. De bildar ett pussel av de frågor som aktualiseras när den digitala tekniken blir allt vanligare i arbetslivet. Och frågorna har mycket olika positiv och negativ inverkan på ekonomisk, social och praktisk nivå, säger Stephan Schaefer.
Forskningstemat pågår fortfarande, men gruppen har börjat formulera några slusatser om hur digital teknik påverkar arbetssituationen. En handlar om ”gamification” och konkurrens. Många anställda uppmärksammade att deras chefer börjat samla in information för att mäta prestationer. Det kan leda till en kultur som kännetecknas av spelinslag och konkurrens, som när lastbilschaufförer tävlar med varandra om vem som kör mest miljömedvetet. Ett mer subtilt exempel, enligt Stephan Schaefer, är hur man kan spåra ett tävlingsbeteende i personalen på företagets sätt att lägga upp foton och göra statusuppdateringar på den interna Facebooksidan.
– Det verkar som om det finns en social påtryckning i de här situationerna: plötsligt kan man mäta saker som statusuppdateringar, om man gillar chefernas inlägg eller inte, och utsläpp av lastbilar. Och istället för att det är frivilligt att delta blir det nästan obligatoriskt, säger Stephan Schaefer.
En annan oro handlar om hur information som samlas in om anställdas prestationer – hur lång tid en viss arbetsuppgift tar eller hur den genomförs – kan komma att användas för att återinföra en äldre, mer styrande form av arbetsledning, liknande den som förespråkades av Frederick Taylor i början av 1900-talet. Vetenskapliga metoder skulle då användas för att fastställa det effektivaste sättet att utföra uppgifter, att anställda skulle fås att arbeta så effektivt som möjligt, att arbetseffektiviteten skulle mätas och att en strikt arbetsdelning skulle tillämpas.
– Det är ju bra att företag kan använda mätmetoder för att effektivisera arbetet och även ha koll på anställda som ljuger om sitt arbete, men det är oroande att datainsamling kan användas för att styra anställda på detaljnivå. Människor är inte maskiner – en del arbetsuppgifter kan ta längre tid att genomföra vissa dagar. Vi är rädda för att de anställdas kreativitet och arbetsglädje kan kväsas av ständiga mätningar.
Därför måste verksamheter i framtiden tänka igenom hur de använder digital teknik i arbetslivet, menar Stephan Schaefer. De måste också börja lyssna på sina anställda: Vad tycker de om de olika digitala teknikerna? Hjälper de eller stjälper de? Kan de leda till ökad styrning?
– Vi tror att de här frågorna kommer att bli allt viktigare. Och vi som grupp vill bidra till diskussionen genom att uppmärksamma hur den digitala tekniken faktiskt påverkar vår arbetssituation.
Noomi Egan
