Våren 1945 kom cirka sjutusen kvinnor, överlevare från det nazistiska koncentrationslägret i Ravensbrück till Sverige inom ramen för en svensk-dansk räddningsaktion. Bland dem fanns Jadwiga Simon-Pietkiewicz, en polsk-judisk konstnär, litograf och illustratör.
Hon hade med sig en skissbok med teckningar skapade under sin fångenskap i lägret samt en del färdiga verk, gjorda på tidningsbitar, baksidor av lägerförvaltningens tryck och omslagspapper. Dessa hade sparats av henne och hennes medfångar. Det är utvalda delar av dessa konstverk som nu kommer gå att ta del av i boken ”Pictures from Hell: Visual testimonies of women's concentration camp experience”.
– Boken innehåller cirka 70 reproduktioner, teckningar och akvareller gjorda i Ravensbrück. Dessa konstverk är av stor historisk betydelse och skildrar koncentrationslägrets verklighet. Boken innehåller även en längre introduktion samt en generell forskningsbaserad diskussion om konstnärliga verk som vittnesmål om brott mot mänskliga rättigheter, säger Barbara Törnquist-Plewa, professor i Öst- och Centraleuropastudier och prodekan vid Humanistiska och teologiska fakulteterna, som skrivit boken tillsammans med Barbara Czarnecka från Bialystok universitet i Polen.
Fångad i nazisternas klor
Barbara Törnquist-Plewas intresse för Jadwiga Simon-Pietkiewicz levnadsöde väcktes tack vare dr Barbara Czarnecka som kom till Lund för att forska på det så kallade Ravensbrückarkivet vid universitetsbiblioteket.
Arkivet innehåller vittnesmål lämnade av Ravensbrück-lägrets fångar, bland annat av Simon-Pietkiewicz. I samtal om Simon-Pietkiewicz uppstod idéen att teckna hennes porträtt i bild och text.
Simon-Pietkiewicz föddes 1906 i Warszawa i en assimilerad judisk familj. I mitten av 1930-talet konverterade hon och andra familjemedlemmar till katolicismen. Det räddade henne när tyska nazister ockuperade Polen. Hon undgick dock inte att bli arresterad. 1941, efter att motståndrörelsens material hittats i hennes lägenhet, greps hon av Gestapo och skickades till Ravensbrücklägret, där hon stannade från september 1941 till april 1945.
När Simon-Pietkiewicz hamnade i Ravensbrück var hon redan en mycket erkänd konstnär, utbildad vid Warszawas konstakademi och med framgångsrika utställningar i Europa (Warszawa, Amsterdam, Bryssel, Paris).
– Hon fortsatte att teckna i lägret trots att det var förbjudet av tyskarna och trots att hon bestraffades hårt för detta. Till exempel fick hon sitta isolerad i en mörk bunker, säger Barbara Törnquist-Plewa.
Konstverk som vittnesmål
Simon-Pietkiewicz anlände till Lund i april 1945, och redan efter några veckor ordnades en utställning med hennes verk här, varav de flesta omedelbart såldes.
– För närvarande har det identifierats mer än trehundra original av hennes verk från Ravensbrück. Nästan alla har daterats av konstnären och signerats med hennes initialer och ofta har hon också försett dem med beskrivningar, vem som avbildades och under vilka omständigheter, och till och med vad som hände med personen i lägret, säger Barbara Törnquist-Plewa.
Verken kännetecknas av en hög grad av exakthet när det gäller skildringen av verkliga historiska detaljer till exempel tvångsarbetets karaktär, fångarnas egna aktiviteter och deras utseende. Bilderna är mycket suggestiva när det gäller den psyko-emotionella karaktären hos de avbildade figurerna och situationerna.
I reflektioner över Förintelsens historia och i konsthistoriska analyser är Jadwiga Simon-Pietkiewiczs lägerkonst dock nästan obefintlig.
– Hur är det möjligt att verk av ett så högt konstnärligt och dokumentärt värde inte har uppmärksammats i en egen monografi? Detta var något som både jag och Barbara Czarnecka ville råda bot på med denna bok och jag hoppas att den ska kunna användas inte enbart av Förintelseforskare utan även av skollärare i undervisningen om andra världskriget fasor, avslutar Barbara Törnquist-Plewa.
Den nu aktuella boken har tillkommit tack vare frikostiga donationer från Saléns stiftelse och Thora Ohlsson stiftelse. Boken förväntas publiceras 2024.