Etiopien: socioekonomiska faktorer påverkar hivbehandlingen

Undersökningarna i den aktuella studien genomfördes i Adama och i två mindre städer belägna längs huvudvägen från centrala Etiopien till hamnen i Djibouti. Foto.
Undersökningarna i den aktuella studien genomfördes i Adama och i två mindre städer belägna längs huvudvägen från centrala Etiopien till hamnen i Djibouti. Foto: Per Björkman.

För den som diagnosticeras och påbörjat behandling mot hiv är det rutin att övervaka virusmängden i blodet regelbundet för att bedöma hur väl behandlingen fungerar. En studie av hivpositiva personer i Etiopien visar att fattigdom och geografisk arbetskraftsrörlighet har en koppling till högre nivåer av hiv-virus. Forskarna bakom studien menar att socioekonomiska förhållanden bör beaktas i högre grad i låginkomstländer för att säkerställa bästa möjliga resultat av den antiretrovirala behandlingen.

Behandlingen med antiretroviral terapi (ART) ser likadan ut över hela världen. För den som lever med hiv i låginkomstländer kan det däremot fortfarande vara svårt att få en kontinuerlig klinisk uppföljning efter fastställd diagnos, eftersom tillgången till virusmätning och/eller avancerad vård ofta är begränsad.

– Hiv i Etiopien är en socioekonomisk utmaning där flera faktorer avgör hur väl individen svarar på sin hivbehandling. Bristande följsamhet med den dagliga medicineringen, och oregelbunden virusövervakning av de som lever med hiv utgör samtidigt ett hot för individen såväl som för samhällen, eftersom läkemedelsresistenta virus kan överföras till andra personer, säger Martin Plymoth, läkare och försteförfattare till studien.

I den aktuella studien ville forskarna undersöka om det fanns underliggande faktorer som kunde bidra till att individer hade högre virusmängd. Enligt forskarna saknas tidigare forskning på hur socioekonomiska förhållanden påverkar antiretroviral behandling (bromsmedicin) hos människor som lever med hiv i Afrika söder om Sahara.

– Vi såg att högre virusmängd i blodet under pågående behandling hade en tydlig koppling till personer i lägre välståndskategorier och med mobilitet i arbetskraft. Det vill säga personer som behöver resa till flera olika platser för arbete, ibland långt hemifrån. Vi kunde bland annat urskilja lastbilsförare som tillhörande till denna grupp, vilket antyder att dessa typer av arbeten kan utgöra en risk för framgångsrik hivbehandling. Om sambanden är en orsak eller korrelation kan studien däremot inte svara på, säger Martin Plymoth.

Forskningsstation knuten till Lunds universitet

Totalt 307 individer med hivinfektion deltog och delades in i två jämnstora grupper (fall-kontroll) utifrån om de hade höga virusnivåer i blodet eller virusnivåer som inte var mätbara, så kallade idealpatienter. Deltagarna var vuxna personer från 15 år och uppåt som fick antiretroviral behandling på etiopiska hälsocenter och vars virusnivåer hade mätts inom tre månader innan studiestarten. Forskarna intervjuade samtliga deltagare för att få detaljerad information om individernas socioekonomiska förhållanden, sjukdomshistoria och sociala beteenden.

Undersökningarna genomfördes i Adama och i två mindre städer belägna längs huvudvägen från centrala Etiopien till hamnen i Djibouti. I detta område är individer tillhörande riskgrupper som lastbilsförare och sexarbetare fler och förekomsten av hiv högre än den är hos den allmänna etiopiska befolkningen, och här finns även en av de stora transportlederna i landet.

– Majoriteten av deltagarna kom från storstadsområden och därför kan vi inte säkert säga om vi ser samma kopplingar hos personer i landsbygdsområdena som lever med hiv, säger Per Björkman, professor i klinisk infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö, och som varit med och lett studien.

Forskarna menar ändå att resultaten tydligt visar hur angeläget det är att ta hänsyn till socioekonomiska förhållanden hos individer i låginkomstländer för att säkerställa välinställd hivbehandling.

Studien är baserad på resultat gjorda vid en forskningsstation knuten till Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, inrättad 2010 för forskning inom infektionsmedicin och global hälsa. Här undersöker svenska och etiopiska forskare hur de kan utveckla nya metoder som förbättrar diagnostik och behandling i låginkomstländer för tbc och resistenta former av hiv.

Den vetenskapliga artikeln “Socio-economic condition and lack of virological suppression among adults and adolescents receiving antiretroviral therapy in Ethiopia” är publicerad i PLOS ONE, 15 december 2020.

Om HIV

Hiv förekommer över hela världen men är mest utbrett i Afrika söder om Sahara. I denna världsdel är hivfallen högre i vissa geografiska områden och vissa riskgrupper är särskilt drabbade, till exempel unga kvinnor. Det gäller även för Etiopien som i dag har en befolkning på drygt 110 miljoner människor. Runt en procent av den vuxna befolkningen har hiv, och drygt tre fjärdedelar av dessa får hivbehandling vid hälsocentraler i Etiopen.

Sedan 1996 används en effektiv kombinationsbehandling med olika antivirala mediciner (ART) mot hiv. Under det senaste årtiondet har tillgången till denna livräddande behandling ökat även i Afrika söder om Sahara. Behandlingen minskar oftast virusmängden till icke mätbara nivåer i blodplasma inom sex månader. Virusnivåerna, immunsystemet och följsamheten till behandlingen följs upp regelbundet, två till fyra gånger per år. Om en person som lever med hiv avbryter eller gör uppehåll med en påbörjad behandling kan latent infekterade celler starta om hela processer med snabbt stigande virusnivåer som effekt. Risk för att utveckla resistens ökar om läkemedel fortfarande finns kvar i kroppen, fast med för låg dos att trycka ner processen.

Källa: Martin Plymoth och Per Björkman

bild på forskaren Per Björkman

Som led i sitt stora intresse för globala hälsofrågor har Per Björkman under längre perioder arbetat med behandlingsprogram för hiv och tuberkulos i Burma, Kongo, Kina och Sydafrika. Sedan 2010 bedriver han forskningsprojekt, och har byggt upp en forskningsstation i Etiopien, med fokus på infektionsproblematik i låginkomstländer.

Länk till Per Björkmans sida i Lunds universitets forskningsportal

Kortfakta om studien

Ämne: Antiretroviral behandling, hiv, Etiopien, Östafrika, socioekonomiska faktorer, beteende, hälsofaktorer
Typ av publicering: Peer review-granskad publikation

Studiedesign: Kvantitativ studie, registerbaserad studie, enkätstudie, statistiska samband, fall-kontrollstudie
Patientgrupp/er: Totalt 307 hivpositiva deltagare uppdelat på två grupper med hälften vardera. Fallgrupp: Hivinfektion med mätbar virusmängd. Kontrollgrupp: Hivinfektion med icke-mätbar virusmängd.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.