Folksjukdomar utforskas genom kost och magkultur

Vad betyder våra matvanor och bakterierna i mun, mage och tarm för utvecklingen av olika folksjukdomar? Ett brett upplagt forskningssamarbete vid Lunds universitet och Malmö högskola har tagit form för att undersöka saken.

Folksjukdomar utforskas genom kost och magkulturUnder de närmaste åren ska forskare från flera olika discipliner analysera hälsostatus, kostdata, avföringsprover m.m. från 1 000-tals malmöbor. Syftet är att öka kunskapen kring vad som händer från matintag till eventuell utveckling av hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Även problem med mage och tarm som t.ex. glutenintolerans och IBS (irritable bowel syndrome) står i fokus.

Mycket av nuvarande forskning kring samband mellan kost och sjukdomar tar inte hänsyn till bakteriekulturen i mun, mage och tarm. I detta forskningsprojekt har denna aspekt däremot en central plats. Man blir nu först i världen med att göra en större, befolkningsbaserad studie inom fältet:

- En normalt fungerande person har miljontals bakterier i mag-tarmkanalen, faktiskt fler än antalet celler i människokroppen. Och bakterier kan vara både skadliga och nyttiga, så de är definitivt värda mer uppmärksamhet, berättar Ulrika Ericson, biträdande forskare och nutritionist vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och en av de aktiva i projektet.

Ulrika Ericson
Ulrika Ericson är en av forskarna i ett nytt projekt där mag-tarmkulturen är i fokus. Foto: Björn Martinsson

 

Varför har ingen gjort detta tidigare?
- Det har varit för dyrt och komplicerat att analysera samband mellan bakterier och genetik. Men tekniken har utvecklats. Och genom befolkningsstudien Malmö Offspring Study finns för första gången ett riktigt bra forskningsunderlag som omfattar ett stort antal människor.

Vad är det ni ska göra, rent konkret – kan du ge ett exempel?
- Vi ska bl.a. analysera betydelsen av fiberintag. Hur fiberrik kost påverkar bakteriefloran och om den kan ge skydd mot de sjukdomar vi studerar. Fibrer är särskilt intressanta eftersom de även fungerar som mat för bakterierna. Dessutom skall vi för första gången studera hur människans egna gener och släkthistoria för folksjukdomar kan påverka tarmens och munnens bakterieflora.

Kan vi bli bättre på att förebygga och behandla sjukdomarna med mer kunskap om vad som sker i munhålan och mag-tarmkanalen?
- Ja. Vi ser flera möjligheter, t.ex. ändrade kostvanor, framtagande av nya livsmedel och transplantation av bakterier.

Forskningsprojektet är det första som inhämtar underlag från den pågående befolkningsstudien Malmö Offspring Study (Malmö familjestudie). Bl.a. finns möjlighet att följa flera generationer inom en och samma familj och man kan då t.ex. undersöka om kostvanor går i arv.

 - Vi hoppas kunna presentera de första resultaten under det kommande året, säger Ulrika Ericson.

 

Fakta/Kreativ forskningsmiljö
Forskningsprojektet har utnämnts till ”Kreativ miljö” av medicinska fakulteten vid Lunds universitet, bl.a. eftersom det är tvärvetenskapligt med olika inriktningar inom medicin, näringslära, genetik och livsmedelsteknik. Malmö högskola bidrar med undersökning av munhälsan och provtagning av bakterierna i munnen. Utnämningen innebär också att projektet får ett anslag om sammanlagt 1,2 miljoner kr under en treårsperiod.

Deltagande forskare:
Nutrition - Emily Sonestedt, forskarassistent och koordinator för projektet, Lunds universitet
Näringsfysiologi – Frida Fåk, docent, Functional Food Science Centre, Lunds Universitet
Tandhälsa – Daniel Jönsson, odontologie Dr. och övertandläkare, Malmö högskola
Nutrition – Ulrika Ericson, biträdande forskare, Lunds universitets diabetescentrum
Genetik – Marju Orho-Melander, professor, Lunds universitets diabetescentrum
Internmedicin – Bodil Ohlsson, professor, Lunds universitet

 

Läs mer

Länk till hemsida för Malmö Offspring Study

Intervju med Frida Fåk i Aktuellt om vetenskap och hälsa

Projektbeskrivning mag-tarm (pdf 1,2 MB)  Björn Martinsson
Kategorier
Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.