Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Framtidens mat: Hur ska vi mätta tio miljarder?

Folkmassa.
Hur ska vi få maten att räcka till alla? Foto: Cuttersnap/Unsplash

Extremväder, krig, inflation och skyhöga matpriser. Hur ska det gå när vi dessutom blir fler på jorden och alla ska få mat för dagen?

Porträtt av man. Foto: Peter Kjällkvist
Christian Jörgensen. Foto: Peter Källkvist

Idag finns åtta miljarder människor på vår planet och vi väntas vara tio miljarder år 2050. Men klarar jorden att mätta så många? Vi ställde frågan till Christian Jörgensen, nationalekonom och utredare vid Institutet för livsmedelsekonomisk analys, AgriFood Economics Centre.
– Min inställning är att vi människor redan med dagens teknik klarar av livsmedels­försörjningen till både åtta och kanske till och med tio miljarder människor. Alltså om vi bara tänker på mängden mat. Utmaningarna handlar sedan om att leverera maten dit den behövs och då ställer både klimatförändringar, pandemier och krig verkligen till det för oss, säger Christian Jörgensen.

Stora miljöproblem

Den tekniska utvecklingen på 1950-talet med konstgödsel och växtskyddsmedel skapade stora miljöproblem men också produktionsökningar, något som vidare­utvecklats efter hand. Christian Jörgensen lyfter fram att produktiviteten i Sverige ökat med tio procent de senaste tjugo åren trots att vi numera använder mindre miljöpåverkande ämnen. Bönderna kan med bättre precision tajma när och var de ska användas och hur de ska utnyttja sina åker­arealer på effektivast möjliga sätt.
Mat kan vi få fram alltså, men till vilket pris? Christian Jörgensen beskriver hur ökad köpkraft påverkar, eftersom det leder till nya konsumtionsmönster, i klartext mer köttkonsumtion.

Foder och bete till djur

Över 75 procent av all jordbruksmark globalt är dedikerad till foder och bete åt djur, så även om man bara omfördelar en del av den mest lämpliga marken till att istället producera livsmedel till människor finns hållbarhetsvinster att göra för att klara just tio miljarder.
– Sedan finns ett osäkerhetsmoment i hur mycket av den mark som används idag inom jordbruket som faktiskt kommer kunna användas om femtio år. Hälften av all beboelig mark på jorden är jordbruksmark idag, men klimatförändringarna kan och kommer sannolikt att påverka detta. Det finns dessvärre heller inga garantier för att sådan mark som idag inte kan odlas skulle bli bättre som en konsekvens av klimatförändringar.

Är då insekter ett alternativ?

– Ja, det där med insekter är lite spännande, säger Christian Jörgensen. För närvarande är tre insekter godkända som mat i EU så det rör sig om en extremt liten marknad just nu. I vissa fattigare länder är de däremot en relevant källa för protein, fett och andra näringsämnen.
Sett till resursanspråk och miljöpåverkan är insekter intressanta att användas istället för etablerade animaliska livsmedel och som foder, men om de kommer att få ett större genomslag för den framtida livsmedelsförsörjningen är enligt hans mening väldigt oklart.

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.