ERC Starting Grant riktar sig till forskare i början av sin karriär och har vetenskaplig excellens som enda urvalskriterium. Forskarna och deras projekt har genom peer review-granskning och i mycket hög konkurrens blivit högst rankade i Europa. I år sökte nästan 2700 forskare bidraget.
Totalt får 400 forskare i Europa dela på 628 miljoner euro, vilket ger en beviljandegrad på cirka 14,8 procent. Forskarna får 1,5 miljoner euro var under fem års tid.
Daria Davitti, docent i folkrätt, för projektet "Refugee Finance: Histories, Frameworks, Practices"
Kan du berätta om ditt projekt?
– Projektet ska undersöka finansiella instrument som används för att finansiera humanitära insatser vid flyktingsituationer. Vanligtvis har humanitära organisationer förlitat sig på utvecklings- eller humanitärt stöd. Men på grund av globala neddragningar i biståndet utforskar man nu nya vägar.
Kan man verkligen investera i flyktingskydd?
– Idén med flyktingfinansiering är att man kan investera i finansiella instrument som obligationer, så kallade social impact bonds, som stödjer flyktingprojekt och få avkastning om projekten lyckas. Det är dock komplext och projektet ska undersöka just denna komplexitet.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
– Målet är att förstå hur dessa finansiella instrument fungerar i praktiken och hur det kan förändra den rättsliga förståelsen av internationellt skydd liksom fokus och mål för humanitära organisationer.
Vad finns det för praktisk användning av resultaten?
– Finansiella instrument blir alltmer populära men är ännu inte ordentligt förstådda eller ifrågasatta. Hittills har de mest diskuterats av investeringsbanker och finansinstitutioner. Det är viktigt att utforska detta nu, innan instrumenten blir så inrotade att de inte kan utvärderas kritiskt. Det har därför potential att påverka policy.
Vad betyder detta ERC-grant för dig?
– ERC Starting Grant är mycket prestigefyllt och ger mig de resurser och det tvärvetenskapliga team jag behöver för att noggrant utforska detta komplicerade och viktiga ämne. Vi tar in olika perspektiv som historia, finans och juridik. Det är särskilt roligt eftersom det är första gången ett ERC Starting Grant beviljats till en juridisk institution i Sverige.
Colin Olito, forskare i evolutionär ekologi, för projektet "Many paths to separate sexes: the genomics of sex-determination in the Hawaiian Wikstroemia"
Kan du berätta lite om ditt projekt?
– Livet på jorden har genomgått flera stora evolutionära övergångar, men kanske ingen så slående som uppkomsten av separata kön. Målet med detta projekt är att försöka förstå de genomiska förändringar som ligger till grund för dessa övergångar, genom att studera en fascinerande grupp växter inom släktet Wikstroemia (efter den svenska botanikern Johan Emanuel Wikström), som har utvecklats på Hawaii. De har utvecklat separata kön från hermafroditism flera gånger parallellt när de har spridit sig över Hawaii-arkipelagen – och varje gång de har gjort det verkar de ha utvecklat en ny genetisk mekanism för att bestämma vem som utvecklas till hona och vem som utvecklas till hane.
Det vill säga, de har utvecklat nya könsspecifika gener och därmed nya könskromosomer varje gång. Tänk dig om människor i Sverige och Storbritannien hade helt olika könskromosomer trots att de genetiskt är nästan identiska på alla andra sätt! En annan del av projektet ger möjlighet att använda toppmoderna genomiska och experimentella tekniker för att öka könsuttrycket hos blommande växter – en del av projektet med viktiga tillämpningar både inom grundforskning och jordbruk.
Vad hoppas du uppnå?
– Jag hoppas att detta projekt kommer leda till en fullständig och detaljerad förståelse för hur många olika sätt nya könskromosomer har utvecklats hos de hawaiianska Wikstroemia-växterna. Detta kommer, tror jag, vara ett inspirerande exempel på hur flexibla genom kan vara, att det vid varje given tidpunkt finns många potentiella vägar för arter att genomgå stora evolutionära övergångar. Som uppkomsten av separata kön via nya könsspecifika kromosomer.
Vad betyder anslaget för dig?
– Det är en fantastisk möjlighet som ger mig kraften att driva våra frågor och kunskap längre än tidigare. Detta ERC-startanslag ger mig också möjligheten att ekonomiskt stödja de kollegor och studenter som är involverade i projektet.
Filip Lenrick, forskare i industriell produktion, för projektet "Bulk-like Joints by Gas Actuated Bonding"
Kan du berätta lite om ditt projekt, vad du forskar kring?
– Jag forskar inom området materialvetenskap och metodutveckling för industriella förhållanden. Ofta handlar det om att använda akademiska verktyg, exempelvis mikroskop eller modeller, på industriellt formulerade frågeställningar. Ibland handlar det om att dra nytta av expertis eller utrustning som finns ute på företagen för att komma närmare ett svar på akademiska frågeställningar.
ERC-projektet kommer handla om svetsning, och om nya metoder kan användas för att svetsa avancerade legeringar, såsom komplexa stål. Då jag har bakgrund inom så kallad mikrofabrikationsteknologi, alltså tekniken för tillverkning av halvledare- och nanokomponenter, kommer jag undersöka om svetsning går att genomföra med utrustningen som finns på LundNanoLab. Samma utrustning som vanligtvis används för att tillverka lysdioder, transistorer och solceller.
Vad hoppas du uppnå med projektet?
– Målet med projektet är utveckla en metod som klarar av att svetsa de avancerade legeringar som behövs användas i nästa generations energisystem, exempelvis fastoxidbränsleceller eller termisk solkraftverk. Dessa applikationer ger upphov till en extremt påfrestande miljöer för de material som ingår i utrustningen. Det är stora krafter vid höga temperaturer i en korrosiv miljö, och allt samtidigt. Därför kommer det krävas väldigt avancerade legeringar för att utrustningar ska fungera. Problemet är att sådana legeringar är generellt svåra eller omöjliga att svetsa i. Detta vill jag lösa genom att utveckla ett nytt sätt att svetsa.
Vad betyder detta ERC-grant för dig?
– Det betyder oerhört mycket. Jag har hittills varit begränsad till experiment på en mycket liten skala. Dessa experiment har varit lyckade, vilket är anledningen till att ERC-panelen beviljade min ansökan, men det är än så länge omöjligt att veta om experimenten går att skala upp till praktiskt användning. Med pengarna från ERC kan jag nu köpa in utrustning för att undersöka dessa experimentella metoder på en större skala. Detta demonstrerar om metoderna kommer att fungera även utanför laboratoriet.
Milda Pucetaite, forskare i mikrobiologisk ekologi, för projektet "Tracing single-cell scale chemical signaling between interacting soil fungi"
Kan du berätta lite om ditt projekt?
– Svampar spelar en avgörande roll i jorden genom att bryta ner och återvinna död materia, ge näring åt träd och andra jordlevande organismer. Utan dem skulle vår värld inte fungera. Att studera svampar är utmanande på grund av deras lilla storlek och jordens opacitet. Att förstå deras kamp för överlevnad är avgörande.
I detta projekt (INTERSPEC) kommer jag att använda avancerad mikrospektroskopi och genomskinliga jordchips för att studera encelliga svampar. Dessa chips blottlägger svampceller för mikroskopisk analys. Jag kommer också att använda ytförstärkt mikrospektroskopi för att avslöja kemisk information om svampars krigföring även vid låga koncentrationer. Denna metod förtydligar deras funktioner.
Vad hoppas du uppnå?
– Detta projekt handlar mest om metodutveckling. Jag hoppas på sikt kunna erbjuda samhället av ekologer som studerar mikrober i jorden ett banbrytande nytt verktyg för att studera kemi och ekosystemfunktioner hos mikrobernas ämnesomsättning i mer realistiska miljöer. Jag vill också klargöra hur svampars mellanartsinteraktioner under varierande näringsförhållanden påverkar sammansättningen och funktionen av deras utsöndrade kemiska föreningar, och hur det i sin tur påverkar svampars nedbrytning av organiskt material.
Vad betyder anslaget för dig?
– Det ger mig möjligheten att bilda ett forskningsteam som kommer att arbeta tillsammans både med utvecklingen av en ny spektroskopimetod och med att besvara specifika forskningsfrågor samt driva på forskning kring svampar i jorden. Jag är mycket glad, men också ödmjuk, inför möjligheten att göra detta. På sikt kommer det också hjälpa mig att etablera en ny forskningsinriktning som kommer att bidra med avancerade mikrospektroskopiverktyg för att studera jordmikrobkemi på enskild cellnivå.
