Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Grön bioolja kan komma från oväntat håll

Det är inte nödvändigt att bygga en helt ny anläggning för att göra bioolja av träflis. En ny studie visar att kraftvärmeverk kan tillverka bioolja och samtidigt producera el och värme till bostäder. Från Kraftringens anläggning i Örtofta, Petter Duvander.
Det är inte nödvändigt att bygga en helt ny anläggning för att göra bioolja av träflis. En ny studie visar att kraftvärmeverk kan tillverka bioolja och samtidigt producera el och värme till bostäder. Från Kraftringens anläggning i Örtofta, Petter Duvander

Från kraftvärmeverken får vi fjärrvärme och elektricitet. Framöver kan de få en tredje uppgift: att producera bioolja som kan bli biodrivmedel eller ersätta fossil olja inom kemikalieindustrin. Enligt en ny studie har Sveriges kraftvärmeverk potential att tillsammans producera bioolja motsvarande över 20 procent av dagens energibehov i transportsektorn.

För att klara Sveriges högt ställda klimatmål till år 2030 och 2045 krävs bland annat ökade mängder flytande biodrivmedel till transportsektorn. Även kemikalieindustrin behöver alternativ till dagens fossila oljeråvara.

Den svenska biobränslepotentialen domineras av bi- och restprodukter från skogen, som sågspån samt grenar från avverkning. Att omvandla trä till flytande råvara på ett effektivt sätt är dock utmanande och kräver kommersialisering av ny teknik. Behovet av flytande biodrivmedel har därför hittills främst tillgodosetts genom import.  

Bara anläggningen i Örtofta kan producera motsvarande 0,7 TWh bioolja per år. Det kan jämföras med att exempelvis användningen av svensk biogas i transportsektorn motsvarar 1,1 TWh

Uppvärmningsbehovet i hus minskar

Samtidigt ser sig Sveriges kraftvärmeverk om efter nya sätt att göra nytta i takt med att fjärrvärmebehovet i bostäder minskar till följd av såväl klimatförändringar som att nybyggda hus är bättre isolerade.

Mot den här bakgrunden har forskare i miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola tillsammans med det kommunalägda bolaget Kraftringen i Lund samt Karlstad universitet de senaste två och ett halvt åren undersökt en möjlig vidareutveckling av kraftvärmeverket i Örtofta strax utanför Lund.

Träflis blir olja

I ett kraftvärmeverk eldas träflis eller annan råvara i en panna som hettar upp vatten. Vattenångan driver en turbin som i sin tur genererar el och fjärrvärme ut till bostäder.

Nu när uppvärmningsbehovet minskar, samtidigt som Sverige skulle vinna på inhemsk produktion av bioolja, kan då kraftvärmeverken också producera bioolja av träflis? Ja, det ser ut att fungera.

– Enligt våra tester och beräkningar kan kraftvärmeverk bidra med stora mängder inhemsk bioolja som kan ersätta fossil olja både för uppvärmning och i transportsektorn, säger Lovisa Björnsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och projektledare.

Det här är ett fantastiskt spännande projekt som ser ut att ha stor potential

Processen de studerat kallas pyrolys. I den hettas biomassan snabbt upp och förångas och kondenseras sedan ner till en vätska som består av en mix av kolkedjor, på samma sätt som fossil olja. 

– Bara anläggningen i Örtofta kan producera motsvarande 0,7 TWh bioolja per år. Det kan jämföras med att exempelvis användningen av svensk biogas i transportsektorn motsvarar 1,1 TWh, säger hon.

Kan dubbla mängden biodrivmedel

I Sverige finns nära hundra kraftvärmeverk med liknande förutsättningar och som därmed också skulle kunna börja producera pyrolysolja på samma sätt.

I energitermer skulle en sådan produktion kunna bidra med 20 TWh bioolja, vilket är mer än den svenska biodrivmedelsimporten 2019 på 18 TWh. Den totala energianvändningen inom transportsektorn var samma år 90 TWh.

Förstudie nästa steg

Kraftringen går nu vidare med att undersöka förutsättningarna för att eventuellt bli producent av pyrolysolja.

– Det här är ett fantastiskt spännande projekt som ser ut att ha stor potential, säger Peter Ottosson, projektledare på Kraftringen.

– Det finns flera synergivinster med att införliva produktion av pyrolysolja i vår existerande produktionsprocess i Örtofta. Nu tittar vi på ett upplägg för en förstudie, som vi hoppas kunna fatta beslut om under hösten 2021.

De företag som går i frontlinjen och är de första som investerar i ny teknik tar en ekonomisk risk.

– Därför finns både i Sverige och EU innovationsstöd för den som vill ta den risken, säger Lovisa Björnsson.

Integrerad produktion

Det finns idag planer på Europas första kommersiella produktionsanläggning av pyrolysolja för biodrivmedel i Gävle, där sågspån från träindustriföretaget Setra ska omvandlas till pyrolysolja som raffineras vidare vid Preems raffinaderi i Lysekil.

– Att detta händer i Sverige är mycket spännande, och vi håller ögonen på utvecklingen. Att dessutom integrera pyrolys i en redan befintlig kraftvärmeanläggning, som skulle vara fallet i Örtofta, har potential att ge en process med ännu bättre energi- och klimatprestanda, säger Peter Ottosson.

Projektet har finansierats av Energimyndigheten och Kraftringen Energi AB.

Läs rapporten: Bioolja från befintliga kraftvärmeverk - en systemstudie

Rapporten kommer presenteras av författarna vid ett webinarium 9 september. Journalister är välkomna till att delta. Mer information finns på https://www.kraftringen.se/pyrolys/

Projektgruppen har bestått av (från överst vänster) Lovisa Björnsson (LTH, Lunds Universitet, projektledare), Christer Gustavsson (Karlstad Universitet), Jörgen Samuelsson (Karl[1]stad Universitet), Peter Ottosson (Kraftringen Energi AB), Pål Börjesson (LTH, Lunds Universitet) och Malin Pettersson (LTH, Lunds Universitet).
Projektgruppen har bestått av (från överst vänster) Lovisa Björnsson (LTH, Lunds Universitet, projektledare), Christer Gustavsson (Karlstad Universitet), Jörgen Samuelsson (Karlstad Universitet), Peter Ottosson (Kraftringen Energi AB), Pål Börjesson (LTH, Lunds Universitet) och Malin Pettersson (LTH, Lunds Universitet).

Kontakt

Lovisa Björnsson, LTH, Lunds universitet, lovisa.bjornsson@miljo.lth.se. Peter Ottosson, Kraftringen Energi, 070-267 61 71,  peter.ottosson@kraftringen.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.