Christian Balkenius är kognitionsforskare. I robotlabbet mitt emot arbetsrummet på LUX har han och hans kollegor byggt robotar för att studera samspelet mellan människa och robot och bättre förstå hur människans hjärna fungerar.
– Jag började läsa matematik när jag kom till Lund, sedan blev det datavetenskap, psykologi och lingvistik. När jag var klar så öppnade den här avdelningen för kognitionsvetenskap och här har jag varit sedan dess, berättar han.
Godkänt med AI – inte mer
Christian Balkenius har testat ChatGPT och andra AI-verktyg på tentafrågor. Svaren når godkänd nivå, inte mer. Av det drar han slutsatsen att traditionella hemuppgifter och hemtentor bör förpassas till det förgångna om bedömningen inte ändras.
Men om nivån för godkänt höjs och om frågorna och uppgifterna görs om så att de AI-genererade svaren måste bearbetas av studenterna så kan man fortsätta som tidigare.
– Som det ser ut idag så tänker jag att man helt enkelt kan höja kraven på studenterna. Om några år kanske AI blir så bra att det är omöjligt att fortsätta med hemuppgifter, men idag ser jag det som en möjlighet.
Bör prestera mer när AI används
Fler muntliga tentor och övervakade salstentor är inte lösningen, menar Christian Balkenius. Det skulle försvåra fusk, men samtidigt blir det tester i konstlade miljöer som inte ger rättvisa åt hur studenterna vanligtvis jobbar.
– Studenterna använder AI utanför tentasalen. Vi ska anamma tekniken och lära studenterna vad man kan göra och inte kan göra. Med hjälp av AI ska studenterna kunna prestera något utöver vad tekniken klarar av.
I ämnen där undervisningen till stor del bygger på texter finns en oro för vad ChatGPT kan få för följder. En överdriven oro, anser Christian Balkenius som menar att AI-verktygen generellt redan är tränade på all data som finns tillgänglig på internet.
– Verktygen blir bättre och bättre, men jag misstänker att de inte blir så fantastiskt mycket bättre än vad de är idag.
"Allt är statistik"
Skillnaden mot sökmotorer som Google är inte jättestor, menar han. Det som fascinerar med till exempel ChatGPT är att den producerar färdiga texter.
– Folk tror att det är jätteavancerat och är överväldigade av att textbotten verkar klara allt, men då tänker de fel, det handlar bara om statistik och vilka ord som brukar följa på varandra.
– Texterna ser ganska okej ut vid en första anblick men är inte så himla bra när man tittar lite närmare. Om några år är jag säker på att folk har vant sig vid hur dåliga de faktiskt är.
AI som diskussionspartner
Oron är således överdriven och riskerna överskattas, anser han. Samtidigt är AI-verktygen givna beståndsdelar i framtidens undervisning. Enligt Christian Balkenius är lärare redan idag tvungna att sätta sig in i systemen och undersöka vad de kan och inte kan – möjligheter och begränsningar. Undervisningen måste utgå ifrån att studenterna har tillgång till AI och använder verktygen.
Ett sätt att få in AI-system i undervisningen, till exempel textbottar, är att se dem som diskussionspartner. Visserligen rätt korkade sådana menar han, men med fördelen att de aldrig ger upp.
"Spottar ur sig dumheter"
– Det är kraftfulla verktyg men de spottar ur sig en massa dumheter. I undervisningen tycker jag man ska se det som verktyg för att reflektera och tänka kring saker, verktyg som lär en att ifrågasätta och att information måste bearbetas.
Risken med AI i undervisningen är enligt Christian Balkenius att verktygen används på ett sätt så att studenterna inte behöver lära sig något. Han drar parallellen till stavningskontrollen som bidragit till att dagens studenter stavar bättre än någon tidigare generation. Utan stavningskontrollen hade det enligt honom sett annorlunda ut.
– Jag brukar säga att studenterna vet mindre än någonsin men uppsatserna har aldrig varit så bra som nu. Det beror på att de lever i symbios med Google och AI och andra verktyg, och det är bra för de kommer att använda alla de här verktygen när de lämnar universitetet.
