Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur påverkar misstänksamhet den demokratiska utvecklingen i Afrika?

På Centrum för Mellanösternstudier har ett nytt forskningsprojekt startat som ska undersöka stadsbornas liv i Egypten och Nigeria, hur de präglas av misstänksamhet och hur detta i sin tur påverkar utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter. Mark Levine, gästprofessor vid Centrum Mellanösternstudier är en av forskarna i projektet.

Taxi-motorcyklar hörde förut till de viktigaste transportsätten i Nigeria, inte minst för stadens fattiga. En stor del av förarna var muslimer, och motorcyklarna kom att bli projektionsytor för anti-muslimsk misstänksamhet. 2012 förbjöds taximotorcyklar helt i staden, vilket ställde tusentals utan arbete och skapade stora transportproblem för många fler. Foto: Eric och Ulrika Trovalla

– Projektet studerar hur misstänksamhet som känsla påverkar och bestämmer hur sociala, ekonomiska och politiska förhållanden utformas i två av de mest folk-rika och strategiskt viktiga länderna i Afrika: Nigeria och Egypten. Hur misstänksamhet påverkar och underblåser konflikter och sociala motsättningar i storstäderna i dessa två länder.

Varför är det intressant att undersöka begreppet misstänksamhet?

– Därför att det är en viktig social dimension i många samhällen, men hittills har det saknats bra metoder och teoretiska perspektiv för att analysera den på djupet.

Hur går ni till väga när ni samlar in den nya kunskapen?

– Forskningen bygger på etnografiska data som samlas in genom en tvåstegsstrategi med början i "mentala kartor" ritade av informanter under djupintervjuer, i vilka de beskriver de trygga, farliga och tvetydiga platser och vägar som är viktiga i deras dagliga liv. Detta följs av “go-along” sessioner – en metod som innebär att forskarna följer med när de rör sig, umgås och navigerar i flytande och motsägelsefulla urbana landskap, och som ger tillfälle till djupa och konkreta samtal i rörelse genom staden.

Vilka nya kunskaper förväntar ni er att projektet kommer att bidra med?

– Vårt mål är att producera kunskap som är både djupt empirisk och analytisk och som kan driva flera forskningsområden framåt utifrån ett vetenskapligt perspektiv och samtidigt vara till nytta för både beslutsfattare och policy-makers. Resultateten kommer att generera ny kunskap om misstänksamhet som social dimension. Denna kunskap kan appliceras i policy- och utvecklingsarbete för att främja ekonomisk utveckling, demokratiska processer och en socialt hållbar utveckling.

Vad händer med projektet inom den närmsta framtiden?

– Vi har fem års finansiering. Det är lång tid och det ger oss forskare en unik möjlighet att planera för långsiktigt fältarbete. Vi kommer att träffas på Centrum för Mellanösternstudier i mitten av november för att få bollen i rullning. Projektet är fortfarande i sin linda men man kommer att kunna följa projektets utveckling på cmes.lu.se.

Anna Hellgren

FAKTA om projektet

Det är Forskningsrådet Formas som tilldelat 9,6 miljoner till projektet ”Misstänksamhetens materialitet – Urbana landskap i Egypten och Nigeria”. Fyra forskare står bakom ansökan: Mark Levine, Ulrika och Eric Trovalla vid Uppsala universitet samt Maria Frederika Malmström. Huvudsökande är Mark Levine som sedan flera år tillbaka är knuten till CMES genom forskning och undervisning, men som till vardags är professor i historia vid University of California, Irvine.