Institutionen för strategisk kommunikation vid LU har på uppdrag av myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, tagit fram en rapport och en handbok för kommunikatörer i att möta informationspåverkan. Forskaren James Pamment har lett arbetet.
Hur bedömer du de incidenter som uppmärksammats i medierna och även av myndigheter nu inför valet?
– I media har det rapporterats om flera fall av bland annat desinformation och användning av botar på sociala medier. MSB har uppmärksammat ett antal misstänkta påverkansförsök. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, släppte förra veckan en rapport där de visar att automatiserade konton på sociala medier ökat sin aktivitet inför valet. Det är dock viktigt att analysera dessa händelser närmare innan man kan konstatera om de är påverkansförsök eller något annat, och man bör vara mycket försiktig med att peka finger.
Läs mer: FOI om ökad aktivitet från botar på Twitter
Läs mer: Säpo om påverkansförsök inför valet
Hur har partierna hanterat eventuella påverkansförsök?
– Vi vill inte recensera enskilda händelser eftersom vi inte har tillräcklig information att tillgå om de påstådda påverkanförsök som skrivits om i media och eftersom vi inte analyserat någon enskild händelse.
– Dock har de flesta riksdagspartier varit tydliga med att belysa problematiken med informationspåverkan och tagit avstånd från inblandning av främmande makt i vår demokratiska process. Det bidrar till att skapa en medvetenhet hos allmänheten som minskar samhällets sårbarheter och bygger motståndskraft, vilket är positivt.
Vad kan vi förvänta oss framöver, på valdagen och under efterspelet?
– Informationspåverkan bedrivs kontinuerligt och lågintensivt med syfte att påverka ett samhälle på väldigt lång sikt. Det är omöjligt att säga om vi kommer se några tydliga incidenter under valperioden, på valdagen eller under efterspelet. Istället bör vi vara vaksamma på hur normalbilden ser ut, och om den förändras på lång sikt. Denna typ av förändring är ofta svår att utläsa så den sker gradvis och i små steg. Det vi däremot kan förvänta oss framöver, bortom valet, är att informationspåverkan kommer fortsätta vara ett inslag i vårt samhälle.
Berätta om rapporten och handboken?
– Under sommaren har vi tillsammans med MSB släppt två publikationer: en forskningsrapport som i detalj redogör för vad informationspåverkan är, hur det fungerar och vilka verktyg som finns tillgängliga för att minska effekten av sådana aktiviteter, och en handbok med praktiska råd för hur man som kommunikatör kan förstå och bemöta informationspåverkan inom sitt verksamhetsområde.
– Kommunikatörerna är en viktig målgrupp eftersom de är aktiva i informationsmiljön och kan vara bland de första som upptäcker att informationspåverkan bedrivs eller att felaktig information sprids, och eftersom de utgör en länk mellan samhällsinstitutioner och medborgare.
Läs mer: MSBs handbok för kommunikatörer
Hur hoppas ni att publikationerna ska göra nytta?
– Syftet med både handboken och rapporten är att öka medvetenheten om och förståelsen för vad informationspåverkan är, hur det påverkar oss, och vad vi kan göra för att minska dess effekter. Båda har blivit väl mottagna och används redan av berörda aktörer för att kunna hantera informationspåverkan bättre. Tyvärr finns det inga färdiga lösningar, utan vår förhoppning är att materialet bidrar till att sätta igång en tankeprocess hos läsaren kring vad man själv kan göra och hur man genom sin organisation kan bidra till att bygga ett motståndskraftigt samhälle.
