Inga klara samband mellan perfektionism och ätstörningar

”Duktiga flickor” och andra med höga krav på sig själva brukar anses vara särskilt svåra att behandla för ätstörningar. Nu vill Lundaforskare tona ner betydelsen av perfektionistiska anlag i behandlingen av ätstörningar.

Under de snart 20 år som psykologen Suzanne Petersson har arbetat med patienter med ätstörningar har sjukdomens koppling till perfektionism intresserat henne. Det förbryllade henne bland annat att många patienter som skattade sig själva som perfektionister inte framstod som sådana i de test som hon gjorde inför behandlingen.
– Eftersom perfektionism anses försvåra behandlingen och tillfrisknandet och är egenskapen viktig att uppmärksamma, säger Suzanne Petersson.

Suzanne Petersson
Suzanne Petersson Foto: Lunds universitet
Suzanne Petersson Foto: Lunds universitet
Hon började sina studier med ett test för att undersöka om det fanns någon koppling mellan perfektionism och känslan av mening och sammanhang i tillvaron – och här finns ett klart samband.

–Jag tolkar det som att man försöker kompensera avsaknaden av känsla och sammanhang med att leva upp till omvärldens alla krav.
Men när Suzanne Petterson sedan gick vidare med sina studier för att se om det fanns något samband mellan hög perfektionism och framgångsrik behandling av ätstörning så fann hon till sin förvåning inget samband alls.
– Patienternas placering på perfektionistskalan spelade alltså, tvärtemot tidigare forskning och mina egna antaganden, ingen som helst roll för resultatet av behandlingen, säger hon.
När hon senare även intervjuade en del av sina patienter fann hon också att många antaganden i samband med ätstörningar och perfektionism inte riktigt stämmer med den gängse bilden, att ätstörningar handlar om perfektionistisk och sjuklig strävan att kontrollera sina kroppar.  
-    För flertalet handlade det inte om en utseendefixering utan om att ordning och reda eller topprestationer i skolan kan vara ett sätt att försöka hålla inre och yttre kaos under kontroll.
På vilket sätt kan din forskning påverka behandlingsarbete av patienter med ätstörningar framöver?
– Jag tror att den kan bidra till att man nyanserar vad perfektionism betyder för ätstörningar. Sedan är strävan efter perfektionism ett slitsamt och omöjligt uppdrag. Så oavsett vilket inflytande det har på behandlingen av patienter med ätstörningar så behöver människor som känner höga krav på sig själva hjälp med att bearbeta dessa.  

Mer info: Ca 400  personer har ingått i Suzanne Peterssons studie. KASAM och EDIP-P är namnen på de psykologiska tester hon använt sig av.  Suzanne Petersson disputerar den 3 februari med avhandlingen Flawless beyond reach and reason.

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.