Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

"Klimatförändringarna främjar projekt Europa"

Studenter drar resväskor i Lundagård.
Studenter från hela världen kommer till Lund på Arrival Day. Foto: Gunnar Menander

Europa snarare än övriga världen. Ett större ekologiskt samvete och mer fokus på att kompensera globala ojämlikheter. Sir Peter Scott, professor i högre utbildning vid University College London, tror att internationaliseringen kommer att behöva förändras i grunden.

Peter Scott var inbjuden som huvudtalare på webbinariet Sustainable Internationalisation (se relaterad artikel nedan) och medverkade från arbetsrummet på UC London. All hållbar internationalisering menar han behöver genomsyras av miljöhänsyn.

– Det går inte att bortse från det ekologiska samvetet. Det räcker inte med att satsa på fler kurser och forskningsprogram runt planetens hållbarhet, de unga förväntar sig mer, säger han.

Ekologiskt samvete främjar europeiska utbyten

Det menar han ger möjligheter att återuppliva och förstärka Projekt Europa.

– Klimatförändringarna favoriserar ”nära” internationalisering. Fler föredrar att ta tåget till Berlin och Bryssel, eller Paris och Rom, än att ge sig ut på långflygningar, säger Peter Scott.

Behöver bli mer angeläget att hjälpa

Han menar att internationalisering vid universitet idag drivs av fyra faktorer. Att förbättra den akademiska produktionen, det vill säga forskningen och utbildningen. Men också av att universiteten vill dra in finansiering, främst via stora asiatiska studentströmmar, och klättra i prestigefyllda rankinglistor.

– Den minst viktiga faktorn idag är stöd och utveckling för att avhjälpa globala orättvisor, det borde finnas i hjärtat av internationalisering, säger Peter Scott och menar att covid-19 har blottat de stora ojämlik­heter som finns i de flesta länder idag, där de minst priviligierade grupperna och länderna har drabbats hårdast.

Postpandemiskt rykte kommer påverka rekrytering

Vilket post-pandemiskt rykte olika länder får kommer också att påverka. Och covid-19-hanteringen har ytterligare sargat bilden. Det kan vara en fördel för svenska universitet när det gäller rekrytering av forskare och studenter, då människor fått större frihet här under pandemin.

– Det är svårt att sia om idag, men vi vet att landets rykte påverkar. USA under Obama var mer attraktivt för internationella studenter än under Trump, eller Bush för den delen, säger han.

Peter Scotts eget hemland Storbritannien hade redan förlorat en hel del av sitt rykte som ett öppet, multikulturellt och demokratiskt samhälle genom Brexit och främlingsfientlighet, menar han. 

Studentströmmarna från Kina mot sitt slut

När det gäller de stora studentströmmarna från främst Kina har brittiska universitet länge räknat med att de ska minska kraftigt. Kinas självförtroende gentemot Europa och USA växer, och covid-19 hanteringen spär på detta. De får allt fler egna framgångsrika universitet.

– Dessutom kommer ett genomgripande skifte till mer flexibla former av utbildningar, med fler digitala inslag. De stora asiatiska studentströmmarna går mot sitt slut, säger Peter Scott.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.