Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lundabiolog får Ig Nobel Prize

Professor Susanne Åkesson, Lunds universitet, belönades natten till fredagen med Ig Nobel Prize. Den prestigefulla utmärkelsen går till forskning som lockar till såväl skratt som eftertanke. Foto: Anders Hedenström
Professor Susanne Åkesson, Lunds universitet, belönades natten till fredagen med Ig Nobel Prize. Den prestigefulla utmärkelsen går till forskning som lockar till såväl skratt som eftertanke. Foto: Anders Hedenström

Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet tilldelas den prestigefulla utmärkelsen Ig Nobel Prize. Priset, som hon delar med sex forskare från Ungern och Spanien, får de för upptäckten att vita hästar inte besväras särskilt mycket av blodsugande bromsar. Anledningen? De är vita.

Natten till fredagen svensk tid delades Ig Nobel Prize ut i samband med en ceremoni vid Harvard University i Boston. Susanne Åkesson, verksam vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, var på plats för att ta emot utmärkelsen. Priset består av diplom, en statyett – och inte minst äran.

Långt ifrån all forskning kan komma i fråga för Ig Nobel Prize. För att bli nominerad krävs att det rör sig om osannolika forskningsresultat där allvaret går hand i hand med skrattet, resultat som underhåller samtidigt som de får människor att tänka efter. Att utmärkelsen väger tungt internationellt märks inte minst genom att diplomet som en vinnare får är signerat av tio Nobelpristagare.

Den forskning som Susanne Åkesson och hennes kollegor i Ungern och Spanien nu prisas för presenterades för sex år sedan i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B. Artikeln avslöjar att vita hästar inte besväras av blodsugande bromsar på samma sätt som sina mörkare artfränder.

När solen lyser på en mörk, svart eller brun päls så reflekteras ett polariserat ljus. Den signalen är densamma som då solljus reflekteras mot en vattenyta. Signalen kan upptäckas av hästbromsar (Tabanider) som letar efter vatten där de kan lägga ägg på vattenväxter och i buskage nära vatten. Men det polariserade ljuset som reflekteras från en mörk päls ger också signalen till honorna att här kan det finnas blod att suga sig mätt på.

Vita hästar däremot reflekterar ett opolariserat ljus som bromsarna har mycket svårt att upptäcka.  

I forskningen användes plastmodeller i olika färger. De beströks med lim där de blodtörstiga bromsarna fastnade. Foto: Gabor Horvath
I forskningen användes plastmodeller i olika färger. De beströks med lim där de blodtörstiga bromsarna fastnade. Foto: Gabor Horvath

I senare studier har Susanne Åkesson och hennes kollegor forskat vidare inom området och kommit fram till att det är ännu bättre att vara randig än vit om man vill undvika att bli biten av blodsugande bromsar. Den dominerande teorin sedan Darwin har varit att zebror blivit randiga för att undvika rovdjursattacker. Men med sina resultat i bagaget argumenterar forskarna för att zebror har utvecklat sin randiga päls för att skydda sig mot blodsugande bromsar.

Ett resultat av Susanne Åkessons forskning är att det numera finns zebrarandiga hästtäcken.

Även Fredrik Sjöberg, hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund belönades med Ig Nobel Prize vid årets ceremoni. Han fick priset för sitt självbiografiska verk i tre volymer om nöjet att samla på döda och levande flugor.

2013 mottog forskare vid Lunds universitet Ig Nobel Prize. Även då var det forskning vid naturvetenskapliga fakulteten som belönades. Biologerna Marie Dacke, Eric Warrant och Emily Baird mottog utmärkelsen för upptäckten att dyngbaggar använder sig av Vintergatan när de navigerar över savannen.

Vid ett föredrag den 20 oktober berättar Susanne Åkesson mer om den forskning som ligger bakom att hon tilldelats Ig Nobel Prize. Det halvtimmeslånga föredraget börjar klockan 12.15. Plats: Lundmarksalen, Astronomihuset, Sölvegatan 27. Media och allmänhet är välkomna!   

 

 

 

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.