En tid efter hustruns bortgång i pankreascancer satt Lundabon Lars* och funderade på en artikel i Lunds universitets magasin – LUM som han läst något år tidigare. Han mindes en text om Filantropins dag och de goda gärningar som forskningen kan åstadkomma om den ges rätt förutsättningar. Med sitt stora samhällsengagemang och intresse för ekonomi, sjukvård och föreningsliv föll det sig naturligt för honom att börja fundera i termer av en donation. Han kontaktade universitetets avdelning för donatorrelationer som hjälpte honom vidare. Under ett möte med bland andra dekanen för Medicinska fakulteten, utformades den nu aktuella stiftelsen.

– Det känns bra att kunna stödja ett ändamål som ligger mig varmt om hjärtat och där jag vet att pengarna kommer till nytta, säger Lars.

Ett brinnande intresse för svenska bolag

Lars har investerat i aktier sedan 1960-talet och det är dessa mångåriga insättningar som nu utgör stiftelsens kapital.

– Jag har varken fått ärva någon förmögenhet eller drivits av någon egentlig entreprenörsanda. Däremot har jag sparat långsiktigt i aktier och fonder. Men det har aldrig handlat om spekulation. Snarare om att jag hittat en sparandeform som passat mig och min hustru och som visat sig ge god avkastning.

Allting började med en aktiespararkurs 1961. Här fick Lars en gång i månaden träffa likasinnade med samma engagemang för samhälle, ekonomi och värdepapper. Sakta började gruppen lära sig grunderna i hur börsen fungerar. I början handlade det om blygsamma insättningar men i takt med att parets privatekonomi förbättrades ökade satsningarna.

– De pengar som jag och min hustru har tjänat och kunnat sätta undan har vi placerat i aktier. Jag gick tidigt med i organisationen Aktiespararna som har varit en bra guide genom alla år. Jag har nästan uteslutande hållit mig till svenska bolag med starka ägare. Skanska, Volvo, Electrolux, Getinge, H & M och ASEA är några exempel på bolag som vi investerat i. En annan lyckosam strategi har varit att sitta lugnt i båten i samband med finansiella kriser. Värdet på aktier fluktuerar såklart men aktieindex har stigit över tid, vissa år på 80-talet rörde det sig om 50-procentiga ökningar.

När man hör Lars berätta om sitt liv och hans och hustruns sparande förstår man att den egentliga drivkraften inte varit att tjäna pengar för att lägga på hög. Minst lika viktigt har det egna välmåendet varit.

– Vi har haft det gott ställt och haft förmånen att kunna unna oss saker och ting. Vi har bott i ett trevligt hus med stor trädgård, kört bra bilar och varje år semestrat på kontinenten.

Vad gäller det privata sparandet har drivkraften framförallt handlat om ett genuint intresse för svensk ekonomi, svenska bolag och deras möjligheter och utmaningar.

– Det har inte bara handlat om att tjäna kronor och ören. Jag har alltid tyckt att det har varit spännande och kul att följa de här bolagen, delta på bolagsstämmor och läsa årsredovisningar.

Hastigt sjukdomsförlopp

Livet kan som bekant överraska både positivt och negativt. När Lars hustru för ett par år sedan hastigt insjuknade hamnade aktieintresset av naturliga skäl i skymundan. Diagnosen var cancer i bukspottskörteln, en aggressiv sort som är svår att upptäcka och som sprids snabbt. I Lars hustrus fall gick det så fort att förloppet snart försvunnit bortom räddningens rand.

– Denna cancerform är lömsk så till vida att den är diffus och ofta misstolkas för andra symtom, exempelvis ryggont eller gallbesvär. Sedan när det väl slår till finns ingen återvändo, läkarna kan inte operera.

På nära håll fick Lars som enda anhörig följa hustruns sjukdomsbana.

– Hon hade det verkligen svårt de sista åtta månaderna. Man tänker att ingen ska behöva uppleva sådan smärta i och med dagens moderna sjukvård, men så var fallet. Hon kunde inte äta och magrade något enormt. Under ett par månader fick hon avancerad vård i hemmet och de sista veckorna fick hon palliativ vård på Sankt Lars här i Lund. Att se den man älskat och levt tillsammans med i 56 år tyna bort på det viset, det är riktigt fruktansvärt. Man känner sig fullkomligt hjälplös.

Ett nytt kapitel

Efter begravning och andra praktiska bestyr som behövdes tas om hand efter hustruns bortgång tog sorgearbetet vid. Lars började fundera över hur han ville leva, vilka värderingar som skulle gälla och hur han skulle komma vidare i livet. Idag fylls hans vardag av besök hos vänner, trädgårdsarbete, motion på gym och gudstjänst i kyrkan på helgerna.

– Jag läser mycket, både tidningar och litteratur och har nyligen börjat intressera mig för psykologi. Jag har fått bra inspiration av de krishanteringsböcker jag läst.

När väl tanken på att bilda en stiftelse började gro, stod det snart klart att Lunds universitet kunde vara en lämplig mottagare. Lars släkt har bott i Lund under flera generationer och universitetet är vida känt för sin medicinska forskning. I dialog med universitetets avdelning för donatorrelationer och Medicinska fakulteten utkristalliserades stiftelsens utformning.

– När man som nära anhörig fått vara med om allt detta hemska, då vill man försöka hjälpa till att göra skillnad. Därför vore det glädjande om donationen kan omvandlas till faktiskt forskning så snart som möjligt. Samtidigt så vet jag att nya rön tar tid att arbeta fram. Det är en långvarig process.

Den nyskapade stiftelsen kräver en del tid, men Lars vill helst inte kalla engagemanget för arbete.

– Det ger så mycket tillbaks. I och med stiftelsen har jag förmånen att bli inbjuden till föreläsningar och evenemang som universitetet anordnar. För mig som samhällsintresserad individ är detta mycket givande – tänk vad fantastiskt att få inblick i forskningens värld, att få träffa kunniga forskare och få ta del av de senaste rönen.

Donation som möjliggörare

Stiftelsens första utbetalning gjordes i våras. Fem forskare fick då dela på drygt tre miljoner kronor. Kristina Åkesson, Dekan vid Medicinska fakulteten, är mycket glad över tillskottet och för vad det möjliggör.

– Jag är oerhört tacksam för denna mycket generösa donation och jag känner en stor ödmjukhet för donatorns beslut att ge till medicinsk forskning.

Områdena pankreascancer, gastroenterologi, och smärtlindring är angelägna att ytterligare beforska, menar hon.

– Pankreascancer är en särskilt aggressiv och svårbehandlad cancerform. Såväl besvär som sjukdomar i mag-tarmkanalen är något som ger många dagliga problem och som påverkar många människors livskvalitet på ett negativt sätt. Vi har idag inte alltid möjlighet att förklara vad detta beror på. Detsamma gäller smärta i alla dess former där det finns mycket att lära om hur man bäst lindrar hos varje enskild person, säger Kristina Åkesson.

Fotnot: *Lars heter egentligen något annat, detta eftersom donatorn önskar vara anonym.

Är du intresserad av att donera till Lunds universitet? Läs mer på Lunds universitets hemsida för donatorrelationer