Leif Groops specialitet har kallats för "genfiske". Det handlar om att ur den mänskliga genpoolen fiska upp de gener som bidrar till diabetes i någon av dess olika former.
Han har också forskat mycket om just de olika formerna av sjukdomen. Leif Groop var först med att beskriva en blandform mellan typ 1- och typ 2-diabetes kallad LADA, och har bidragit till kunskaperna även om flera andra tidigare okända blandformer.
När Leif Groop på 70-talet mötte sina första diabetespatienter sågs sjukdomen som rätt ointressant, och behandlingen var bristfällig. Nu har behandlingen blivit mycket bättre, men ändå inte bra nog.
– 30 procent av alla patienter med typ 1-diabetes får fortfarande njursjukdomar. Hos typ 2-patienterna är andelen lägre, men de är i gengäld många fler. Till det kommer den ökade risken för synskador, hjärtinfarkt, fotsår med mera, säger han.
Av det skälet och för att de många patienterna i Kina, Indien och andra länder aldrig kommer att ha råd med livslång diabetesmedicinering menar han att behandlingsmöjligheterna idag nått vägs ände. Nu måste målet vara att bota sjukdomen.
Gravida kvinnor skulle kunna vara modellen.
– När en kvinna blir gravid gör hormonförändringarna hennes celler mer okänsliga för insulin. För att blodsockret ändå ska ligga på en bra nivå blir hennes insulinproduktion automatiskt tredubblad. Här har kroppen alltså en egen inbyggd mekanism som man kanske skulle kunna utnyttja, förklarar Leif Groop.
För att förstå sådana mekanismer behövs detaljkunskap om sjukdomens bakgrund: om de proteiner som diabetessjukdomens olika riskgener ger upphov till, och hur dessa proteiner ensamma eller i samspel påverkar patientens ämnesomsättning. Här har teknikens utveckling varit snabb.
– Analyser som förr tog oss ett par år kan nu göras på en vecka. Idag har vi möjligheter vi inte kunde drömma om för tio år sedan, säger han.
Om Leif Groop försöker titta tio år framåt, så tror han faktiskt att en bot för diabetes är på väg.
– Jag skulle vara väldigt besviken annars! Jag tror att man då kommer att kunna bota typ 1-diabetes med hjälp av patientens egna stamceller, och att ett eller flera botande läkemedel mot typ 2-diabetes är under prövning i kliniska försök. Det har faktiskt aldrig varit mer spännande att vara diabetesforskare än just nu, säger han.
Ingela Björck
Fernströmstiftelsen
Skeppsredaren Eric K. Fernströms stiftelse har sin bas vid Medicinska fakulteten i Lund. Stiftelsen delar årligen ut dels ett stort nordiskt pris på en miljon kr, dels priser på 100 000 kr var till "lovande yngre forskare" vid Sveriges sex medicinska fakulteter.
Priserna delas ut vid det populärvetenskapliga arrangemanget Forskningens dag den 6 november i Lund. Journalister som så önskar kan träffa pristagarna samma dag.