Att ämnet nerväxt engagerar är tydligt. Lika ivriga som förespråkarna är, lika kritiska är tvivlarna. Fredrik N G Andersson, docent vid Nationalekonomiska institutionen, tillhör de senare. Han menar att själva utgångspunkten inom nerväxt-paradigmet är felaktig och att vi måste värna det välfärdssamhälle vi har i dag.
– Det samhälle vi har lyckats skapa, med en fungerande ekonomi som skapar välstånd och demokrati, är unikt i den mänskliga historien och det ska vi vara rädda om. Att bara gå in och rasera allt det genom nerväxt, det är att leka med elden, säger han.
Tillväxt – och utsläppsminskning
Fredrik N G Andersson har länge forskat om effekterna av omställningen till en fossilfri ekonomi, och håller med degrowth-forskarna om en sak – utsläppen måste minska och det snabbt. Samtidigt är han övertygad om att det är inom de marknadsekonomiska ramarna omställningen ska ske. Det finns inte per automatik ett samband mellan tillväxt och ökade utsläpp, säger han och pekar på ett diagram på datorskärmen.
– Här kan vi se att Storbritanniens utsläpp är nere på samma nivåer som på 1850-talet. Sverige är nere på nivåer som vi hade på 1960-talet. USA är också på väg ner. Samtidigt går tillväxten upp. Det vill säga – bara för att vi blir rikare så tär vi inte mer på klimatet.
Flera fördelar med marknadsekonomi
Så att sluta producera och konsumera ser han inte som en lösning. Däremot behöver vi producera och konsumera andra saker än tidigare. Medan stål- och kemikalieframställning står för stora mängder utsläpp är produktionen av till exempel IT och tjänster nästan utsläppsfri.
Fredrik N G Andersson pekar på flera fördelar med marknadsekonomin – den lyfter människor ur fattigdom, den främjar demokrati och den förutsätter en gynnsam konkurrenssituation. Tack vare den har vi kunnat finansiera vård och skola. Med nerväxt skulle allt det gå förlorat, menar han.
Samtidigt kan vi inte fortsätta som vi har gjort hittills.
– Vi är inte hållbara idag och något måste förändras. Men ska vi verkligen attackera tillväxten då? Eller ska vi attackera det som inte är hållbart?
Vill inte nedmontera välfärden
Fredrik N G Andersson visar fler diagram. Han har delat in de största utsläppskällorna i fyra kategorier – basindustrin, transporterna, jordbruket och elproduktionen. Sammanlagt står de för nästan 80 procent av de svenska utsläppen.
– Det vi måste göra är att attackera de sektorer som har höga utsläpp och där kommer det att finnas tuffa saker att göra.
Att det går att rädda planeten med hjälp av marknadsekonomin är han övertygad om. Nerväxt ser han som ett sätt att nedmontera välfärdssamhället.
– Det går inte ihop. De som förespråkar nerväxt låtsas att vi kan ha kvar sjukvård och skola, men vi ska inte producera välfärd som kan bekosta det hela.
