Samhället förändras och det blir allt viktigare att vidareutbilda sig under yrkeslivet. Regeringen har gett lärosätena i uppdrag att öka och förbättra möjligheterna till fortbildning. För LU:s del innebär det ett tillskott på 22,6 miljoner kronor att använda under tre år. Hälften har portionerats ut till fakulteterna, resten är avsatt för projektet Edulab med fokus på tvärvetenskap. Projektet startar i vår och pågår till och med 2024.
Studenter oroas
Uppdraget från regeringen innebär stora förändringar för den högre utbildningen i landet. Dels måste lärarresurser avsättas, dels räcker anslaget bara i tre år. Prorektor Lena Eskilsson har förståelse för den oro som framförts från framför allt studenthåll om att det livslånga lärandet kan komma att ske på bekostnad av traditionell universitetsutbildning.
– Det kan resultera i färre utbildningsplatser för 19–20-åringar och det måste man ha med sig. Vi har signalerat till departementet att vi tycker satsningen är spännande och att vi vill göra detta, men vi måste få en större långsiktighet så att vi vet spelreglerna, säger hon.
"Känns lite fluffigt"
Lena Eskilsson arbetar med livslångt lärande tillsammans med vicerektorerna Kristina Eneroth och Ann-Kristin Wallengren. Uppdraget är komplext och hon sticker inte under stol med att det kan kännas lite fluffigt.
– Det inbegriper så många olika delar, till exempel tvärvetenskap, fler onlinekurser och mikromeriter, men också breda introducerande kurser och riktiga på djupet-kurser, säger hon.
– Lunds universitet kan bidra med både bredd och djup. Fördjupningen och spetskurserna finns på fakulteterna och där ska ledningen inte klampa in. Det vi kan göra är att skapa bättre förutsättningar och möjligheter för tvärvetenskapliga, fakultetsöverskridande kurser.
Som två exempel på fakultetsöverskridande ämnen nämner hon artificiell intelligens och hållbar utveckling.
Mikromeriter allt viktigare
På kontinenten är så kallade micro-credentials, mikromeriter, en väg till kompetensutveckling på universiteten. I Sverige har lärosätena inte kommit lika långt.
– Vi är väldigt fast i längre campusbaserade kurser som ger 7,5 högskolepoäng eller fler. Jag tror att vi måste fokusera mycket mer på mikromeriter, korta onlinekurser som ger en eller ett par högskolepoäng, säger Lena Eskilsson.
Ställer nya krav på lärarna
Riktigt spetsiga och forskningsnära på djupet-kurser kommer också att vara en del av det livslånga lärandet, liksom breda, introducerande kurser som förutom att bidra till livslångt lärande även ökar möjligheterna att bredda rekryteringen.
– Till viss del har vi alla de här bitarna. Det vi absolut behöver bli starkare på är mikromeriter och tvärvetenskap, säger Lena Eskilsson och pekar på andra utmaningar som satsningen på livslångt lärande kommer att medföra.
– Lärarna måste hantera helt andra studenter än idag. De här grupperna är betydligt äldre och deltar online från olika platser i landet.
