Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny studie: Må bättre med mindre sociala medier

Scrollande flicka
Ny studie visar att även passiva scrollare kan uppvisa hälsovinster i jämförelse med mer aktiva användare. Foto: Pexels

Ny forskning bekräftar att förändrad användning av sociala medier främjar psykisk hälsa. Försökspersoner som minskade sin sociala mediekonsumtion till en halvtimme om dagen upplevde ökat välmående och självkänsla. Men även de som gick från att vara aktiva användare till mer passiva "scrollare" kunde rapportera hälsoeffekter som förbättrat fokus och koncentration i vardagen.

Forskarna vid Institutionen för Psykologi som genomförde studien lät deltagarna under tre veckor begränsa sitt användande av sociala medier till 30 minuter per dag, alternativt endast använda sociala medier passivt. Med passivt användande menas att ta del av innehåll som andra lagt upp men inte publicera eller dela något innehåll själv. 

– Skillnaderna mellan kontrollgruppen och de som förändrade sitt sociala medier-beteende blev överraskande stora, säger Martin Wolgast docent och ansvarig forskare för studien. 

Resultat av studien

I jämförelse med kontrollgruppen visade deltagarna, både de som begränsat tiden på sociala medier och de som endast använt sociala medier passivt, att de blev mer fokuserade och koncentrerade på det de gjorde i vardagen. De som begränsade sin sociala medier-tid uppgav dessutom minskade nivåer av nedstämdhet och stress samt bättre självkänsla efter treveckorsperioden. Detta gällde inte för de passiva användarna som inte upplevde någon förändring av det psykiska välmåendet. 

– En möjlig tolkning är att detta beror på att vi blir mindre upptagna av att följa vilka reaktioner våra inlägg på sociala medier fått från andra användare, men att de negativa effekter som kommer ur exempelvis sociala jämförelser kvarstår, säger Martin Wolgast, docent och ansvarig forskare för studien. 

Så här gick forskningen till

I studien medverkade 174 unga vuxna, i åldern 18 – 29 år, som alla använde sig av sociala medier dagligen. De medverkande delades slumpmässigt in i tre grupper; en grupp som fick begränsa användandet av sociala medier till max 30 minuter per dag, en som endast fick använda sociala medier passivt, samt en så kallad kontrollgrupp som fick använda sociala medier som de brukar göra. Genomsnittet för deltagarnas användning av sociala medier före studien uppgick till cirka två timmar per dag. Före och efter den tre veckor långa studieperioden fick deltagarna uppge hur de mådde genom att besvara väletablerade och beprövade självskattningsmått som mäter olika aspekter av psykisk hälsa och ohälsa. 

Det finns sedan tidigare enstaka studier som studerat effekterna av att minska användandet av ett eller flera sociala medier, men det vetenskapliga underlaget på området är, enligt Martin Wolgast, fortfarande mycket begränsat. 

– I vår studie ville vi därför undersöka effekterna av att minska användandet av sociala medier till 30 minuter per dag under en treveckorsperiod. Dessutom har det saknats studier på vilka effekter det får om man endast använder sociala medier passivt. Här ville vi undersöka om ett passivt användande har positiva effekter på grund av att det leder till en minskad emotionell och social investering i vad som händer på sociala medier, till exempel genom hur andra reagerar – eller inte reagerar – på det innehåll man publicerar, säger Martin Wolgast.

Om studien

Artikeln “Effects of reduced and altered use of social networking sites – a randomized controlled study” är publicerad i tidskriften Journal of Social and Clinical Psychology. Forskningsgruppen bakom studien består av Martin Wolgast, Katja Lundberg, Eric Palmqvist och Sima Nurali Wolgast. 
Länk till den vetenskapliga artikeln:https://guilfordjournals.com/doi/10.1521/jscp.2023.42.6.558?fbclid=IwAR3hA6mltdRmZrNcMDdG81VEFLNXd-sD2QFSkuC0XDVF3Bg81fcLzTFh5Qk 

Kontakt

Kontaktuppgifter ansvarig forskare: Martin Wolgast, Institutionen för Psykologi martin.wolgast@psy.lu.se mobil: 0704-872585.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.