Deniz Koca är forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, och har med några andra forskare fått ett fyraårigt anslag från Formas för att starta en tvärvetenskaplig forskarskola i cirkulär bioekonomi. Tjugo doktorander kan antas till forskarskolan, som förmodligen är en av världens första forskarskolor med denna inriktning.
– Vi vill inspirera doktorander och forskare att se hela bilden för att bättre förstå vad bioekonomi innebär och hur deras forskning kan kopplas till omvärldens utmaningar. Det gör det förhoppningsvis också lättare för forskarna att få jobb efter doktorandstudierna och på det sättet ta med sig kunskapen ut i samhället, säger Deniz Koca.
Cirkulär biobaserad ekonomi är ett av fem strategiska samverkansprogram som regeringen presenterade tidigare i höstas. Målet är att kraftsamla för att hitta innovativa lösningar på flera av dagens stora samhällsutmaningar.
Forskarskolan innebär ett års program som bland annat inkluderar fem workshops med olika teman som ska fokusera på de viktigaste aspekterna i värdekedjan för biomassa – från odling till konsumtion och användning av färdig produkt eller service.
Representanter från näringsliv, forskning, myndigheter och olika intresseorganisationer kommer att bjudas in för att bredda diskussionerna. Det kommer även att ingå obligatoriska kurser i cirkulär bioekonomi, systemtänkande och tvärvetenskap.
– Det handlar mycket om att utveckla förmågan att identifiera och bedöma olika tekniska, ekonomiska och sociala möjligheter och utmaningar som bioekonomin innebär. Hur får vi t.ex. våra odlingar att räcka till både biomassa och mat i en värld vars befolkning ökar hela tiden? Hur säkrar vi den biologiska mångfalden och att näringsinnehållet i våra jordar inte utarmas? Behöver vi förändra våra beteenden kring konsumtion? Och så vidare. Här kan vi verkligen dra nytta av bredden vid Lunds universitet, säger Deniz Koca.
Deniz Kocas egen forskning handlar om att hitta samband i komplexa frågor som t.ex. tillgången på olika naturresurser. Genom en dialog med bönder, skogsägare, industrier, avfallsbolag, återförsäljare med flera skapas en bild av frågeställningarna.
– Det gäller att hitta orsakerna, så att man inte bara löser delar av problemet eller skapar nya. Nästa steg är att bygga framtidsscenarios för exempelvis beslutsfattare som underlag för strategiskt viktiga beslut kring samhällsutvecklingen.
Nina Nordh
FAKTA om Deniz Koca
• Forskar vid Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, om modeller för tillgången av naturresurser som t.ex. strategiska metaller, mineraler och energiresurser. Genom att involvera olika intressenter i workshops m.m. skapas modeller för att visa på komplexa samband mellan samhället och naturen. Utifrån detta görs systemanalyser, simuleringar, alternativa scenarios m.m. utifrån ett socio-ekonomiskt helhetstänkande.
• Aktuell med forskarskola om bioekonomi (Inter/trans-disciplinary Graduate Research School for Advancing the Transition to Bio-based Economy) som nyligen har fått stöd från Formas med medfinansiering från Region Skåne, Medicon Village, Lantmännen m.fl. i fyra år. Bakom forskarskolan står tre fakulteter: Samhällsvetenskap, Naturvetenskap och LTH, fyra centrum: CEC, LUCSUS, CIRCLE och IIIEE, samt fem institutioner: Biologi, Naturgeografi och ekosystemvetenskap, Bioteknologi, Statsvetenskap och Sociologi. Läs mer om forskarskolan och anmälan av deltagande i den: cec.lu.se/bioeconomy
Bioekonomi:
En hållbar produktion av biomassa för att möjliggöra en ökad användning inom en rad samhällssektorer. Syftet är att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror. Ett ökat förädlingsvärde av biomassa, samtidigt som energiåtgången minimeras och näring och energi tas tillvara från slutprodukterna. Syftet är att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin. Utmaningar för en hållbar bioekonomi är bland andra:
• Ersättning av fossila råvaror med biobaserade råvaror
• Smartare produkter och smartare användning av råvara
• Ändrade konsumtionsvanor och -attityder
Källa: Formas
