Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nya arter när Medelhavet torkade ut

En mörk ödla till vänster, en ljus ödla till höger. Fotokollage.
Färgvariationerna är stora bland Medelhavets murödlor. På bilden syns två hanar av samma art, pituysisk murödla. Arten är vanlig på öarna Ibiza och Formentera. Foto: Day's Edge Productions

Ett internationellt forskarlag kan ha hittat svaret på varför murödlor blivit Medelhavsländernas mest framgångsrika reptil. Resultaten visar hur hybridisering och drastiska förändringar i havsnivåer och klimat påverkat artbildningen i regionen.

Tobias Uller vid Lunds universitet har lett studien. Enligt honom kan murödlornas historia och evolution lära oss hur förändringar i Medelhavsområdets klimat och geologi under miljontals år påverkat hur arter har uppkommit och dött ut.

Murödlornas historia går tillbaka omkring 20 miljoner år. Artbildningen verkar ha gått särskilt snabbt strax efter den så kallade Messinska salthaltskrisen för knappt sex miljoner år sedan, en period då Medelhavet nästan torkade ut för att sedan på kort tid, omkring 100 år, fyllas med vatten igen när Gibraltar sund öppnades.  

Förklarar dagens mångfald

– Våra resultat visar att de dramatiska förändringarna vid den tiden sannolikt bidrog till att nya arter uppkom. Resultaten ger oss också ledtrådar till varför biodiversiteten ser ut som den gör idag, säger Tobias Uller.

I studien konstaterar forskarna att olika släkten varit isolerade från varandra i miljontals år, men emellanåt har de funnit varandra och delat gener. Genom att jämföra dna-sekvenser från 26 arter och 8 underarter har forskarlaget lyckats beskriva de stora dragen i murödlornas historia, vilka som är släkt med varandra och vilka delar av arvsmassan, genomet, som överförts från andra arter genom hybridisering. 

"Bränsle för evolutionen"

Ett exempel är murödlorna på Ibiza. Hälften av deras gener kommer från murödlor som idag lever på iberiska halvön, den andra hälften från murödlor som nu återfinns på Balkan och i den grekiska övärlden. Arten på Ibiza har alltså sitt ursprung som hybrid, vilket gett evolutionen stora möjligheter att hitta nya kombinationer av gamla gener. Enligt forskarna förklarar det sannolikt den enorma variationen mellan ödlor på olika Medelhavsöar där de, trots nära släktskap och att de lever nära varandra geografiskt, är enfärgade på en ö medan de sprakar av olika färger på nästa ö.

– Vi menar att hybridisering har varit bränsle för evolutionen, säger Tobias Uller.

Teamet bakom studien består av forskare från Lund, Portugal, Italien och Australien. De publicerar sin studie i Nature Communications: Extensive introgression and mosaic genomes of Mediterranean endemic lizards

 

Kontakt

Mer information
Tobias Uller, professor evolutionär ekologi
Biologiska institutionen, Lunds universitet
072 249 37 80
tobias.uller@biol.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.