Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nyanlända medicinare övar svenska på språkkafé

– Hur står det till, vad har du för problem? frågar Ahmed som föreställer doktor Ali.
– Jo, jag har haft ont i magen sedan några dagar, säger 26-årige Sadeq som föreställer patienten, 50-årige Bengt.
– Kan du beskriva besvären? undrar Ahmed/doktor Ali, och Sadeq/Bengt berättar om värk, illamående och kräkningar.

Medicinsk språkträning på Locus Medicus i Malmö. Sadeq al-Ghaffari från Irak har röd jacka, och medsols från honom sitter Ahmad Shah Haidar från Bulgarien, Kaisser Sahal Aljaber från Irak, Aisha Shekesse Shekahmed från Somalia samt de pensionerade handkirurgerna Göran Lundborg och Lars Ekerot.

Scenen utspelar sig på Medicinska Föreningens träffpunkt Locus Medicus, ett före detta kapell på sjukhusområdet i Malmö. Där hålls sedan i våras ett språkcafé för personer med medicinsk bakgrund som nyligen kommit till Sverige.

– De flesta här har sökt asyl, men ännu inte fått uppehållstillstånd. Därför får de inte gå på den vanliga SFI-undervisningen, men har ändå lyckats lära sig en hel del svenska. Vad de nu mest behöver är ett ”yrkesspråk”, säger Göran Lundborg, pensionerad handkirurg och initiativtagare till träffarna.

Deltagarnas motivation är hög. Alla vill kunna arbeta inom den svenska sjukvården.

– Det finns många språkcaféer i Malmö, men detta är extra bra eftersom det är inriktat på medicinsk svenska. Då kan vi både uppehålla våra medicinska kunskaper och lära oss det vi behöver för att arbeta i Sverige, säger Kaisser Salah Aljaber.

Han är mag-tarmkirurg från Irak och kom till Sverige förra hösten. Hustrun och barnet är kvar i Irak och Kaisser väntar spänt på besked om sitt eget uppehållstillstånd och möjligheten att få hit familjen.

– Resan hit var mycket svår och farlig. Båten mellan Turkiet och Grekland sjönk och sex av passagerarna dog. Så jag är glad att de inte följde med på resan, men nu saknar jag dem ju väldigt mycket, säger han.

Även Sadeq al-Ghaffari är från Irak. Han hann göra sin AT-tjänstgöring i hemlandet innan han flydde, och hoppas kunna bli allmänläkare i Sverige. Ahmad Shah Haidar är född i Afganistan, men växte upp i Bulgarien, där han arbetade som ortoped.

Den enda kvinnan i gruppen vid LUM:s besök heter Aisha Shekesse Shekahmed och kommer från Somalia.

– Jag är allmänläkare, men arbetade inom mödravården och fick bland annat göra många kejsarsnitt, berättar hon.

Vid träffarna i Malmö brukar man först diskutera en aktuell medicinsk fråga från Läkartidningen eller dagspressen. Sedan tar man upp medicinska uttryck ur en lista som Göran Lundborg utarbetat, och till sist diskuterar man ett patientfall.

Dagens aktuella fråga är osteoporos, benskörhet, som förekommit i Läkartidningen.

– Det är väl vanligt här eftersom Sverige inte har så mycket sol på vintern? tror Sadeq.

Aisha har redan börjat ta D-vitamintabletter för att kompensera för bristen på sol.

– I Somalia är det ju alltid sol, men kvinnor kan ändå ha kalkbrist, förklarar hon.

Följderna av benskörhet diskuteras sedan på en blandning av engelska och svenska.

– Man får hip fractures… vad heter det… höftfrakturer? säger Sadeq.

– Och ibland får man göra traction. Vi hade en patient med multiple injuries och måste göra en fixation och sköta om hans vascular injuries, säger Kaisser. Han får hjälp med de svenska orden av Göran Lundborg och hans kollega Lars Ekerot. Även malmöläkaren Lars-Erik Necking och Moawia Asali från Syrien – medicinstuderande som blivit tvungen att avbryta sina studier på grund av kriget – brukar delta i de livliga mötena.

Text: Ingela Björck

Foto: Johan Nyman