Lagen om spelreglering innebär bland annat att man inte kan sätta in eller förlora mer än 5000 kronor i veckan per spelbolag. Den infördes i juli 2020 efter bland annat en rapport från samma lundaforskare som visade att spelandet ökat i en grupp med högriskindivider under coronapandemin.

Effekt av lagen

En hög andel av det problematiska spelandet sker på nätkasino, en spelform som är öppen och lättillgänglig dygnet runt. Även spelautomater på krogen utgör en risk, liksom olika vadslagningssajter.

– Den stora risken med dessa spelformer är att de är snabba och att man kan förlora mycket pengar på kort tid, säger Anders Håkansson, professor och klinisk beroendeforskare vid Lunds universitet och överläkare på Beroendecentrum, Region Skåne, i Malmö.

Regeringen införde den tillfälliga lagen som en åtgärd för att begränsa dessa spelformer. I sin nya studie har forskarna undersökt vilken effekt lagen haft och hur den uppfattats.

Studien visar att bara en tredjedel av deltagarna i studien känner till lagen, men att kunskapen är mycket högre bland de personer som framförallt spelar på nätcasino och andra lättillgängliga spelformer.

Rapporten visar också att få spelare har kommit upp i maxgränserna för insatser på spel.

– Den lilla grupp som tydligt nåddes var också den grupp som behövde det mest. Således har man nått rätt grupp, säger Anders Håkansson som ändå anser att gränsen på 5000 kronor i veckan kanske är för högt satt, men med det sagt menar att lagen i sig har ett viktigt signalvärde.

Gruppen mest sårbara har ökat

Den aktuella studien baseras liksom den tidigare på enkätsvar från drygt 2000 personer i Sverige, dock inte samma individer. Deltagarna har fått svara på frågor om sina spelvanor och om dessa ökat eller minskat under pandemin. Den visar att andelen som säger sig ha ökat sitt spelande under pandemin är större jämfört med den tidigare studien medan något färre uppger att de minskat sitt spelande.

– Gruppen som har ökat spelandet är fortfarande den med de mest sårbara och som uppger att de har störst problem med spelandet, säger Anders Håkansson.

Finns hjälp att få

Forskarna drar slutsatsen att personer som har ett intensivt spelande är en grupp som är särskilt sårbara under pandemin. Primärvården, socialtjänsten och andra huvudmän bör därför vara särskilt uppmärksamma på personer som talar om ett ökat spelande under pandemin, eller som berättar om livsstilsförändringar som att de börjat spela mer om pengar.–Har man väl utvecklat ett beroende är det starkt och vi vet att det inte är lätt att ändra beteende. Men det finns bra behandlingar och vi vill därför uppmana alla drabbade att söka hjälp, säger Anders Håkansson.