Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Reglerteknik: "Vi var lite tidigt ute"

Bilden visar en så kallad samarbetsrobot som i det här fallet har ögon (kameran längst upp) och läser en text. Bild: Martin Karlsson
Bilden visar en så kallad samarbetsrobot som i det här fallet har ögon (kameran längst upp) och läser en text. Bild: Martin Karlsson

Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer som inte bara uppför sig automatiskt på önskat sätt, utan också kan lära sig och bli bättre efter hand?

Sådant som kan kallas föregångare till AI arbetade forskare i reglerteknik med på 1970-talet. Tillsammans med Kockums utvecklade de exempelvis en autopilot för båtar som automatiskt anpassar sig till vind och vågor.

– Det resulterade i en förstklassig produkt som fortfarande säljs internationellt, berättar Karl Johan Åström, seniorprofessor i reglerteknik vid LTH. Han kom till institutionen 1965 och arbetar fortfarande trots sina 84 år.

Ett annat exempel från den tiden är automatinställda regulatorer. Tekniken är fortfarande jätteviktig för tillverknings- och processindustrin, enligt Åström.

Men ”riktig” AI-forskning tog fart först några år senare. Bland annat arrangerade institutionen en doktorandkurs om AI 1982, vilken leddes av en inbjuden forskare från ett företag i Silicon Valley. Den första renodlade AI-avhandlingen kom 1987, då Karl-Erik Årzén skrev om tekniska reglersystem i processindustrin som kunde ge användaren förbättringsförslag. Inte långt därefter kom två avhandlingar av Jan Eric Larsson respektive Per Persson om smarta assistenter vid analys och konstruktion av reglersystem.

– Det blev inga produkter, men det generades en väldans massa idéer. Vi var lite tidigt ute, men tankarna är relevanta idag när man vill ha obemannade fabriker, säger Karl Johan Åström.

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.