Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Reseguiden från framtiden som tar dig till en helt fossilfri stad: välkommen till Notterdam år 2045

Matstånd med människor där man kan köpa labbodlat kött i en framtida stad år 2045. Bild: Sjev van Gaalen.
Syftet med reseguiden är att visa hur livet kan te sig i en framtid utan olja, gas och diesel. Bild: Sjev van Gaalen.

Besök flytande bondgårdar, ät artificiellt kött och ta del av kultur tillägnad järnet, plasten och bilen. I den fiktiva staden Notterdam år 2045 är nästan alla upplevelser fossilfria. Med en nyligen lanserad reseguide från framtiden hoppas en grupp Lundaforskare inspirera till förändring genom att gestalta en hållbar stad med humor, fantasi och konkreta exempel.

– Reseguiden blir ett sätt att berätta om en framtid som annars kan vara svår att föreställa sig, säger Ludwig Bengtsson Sonesson, forskarassistent och numera masterstudent vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS. Han har producerat guiden tillsammans med forskarna Paul Raven och Johannes Stripple, verksamma vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Rough Planet Notterdam 2045, som reseguiden heter, är baserad på dagens Rotterdam i Holland, med skillnaden att staden är helt fossilfri och att året är 2045. Syftet är att visa hur livet kan te sig i en framtid utan olja, gas och diesel. Där vardagen karaktäriseras av återbruk, återvinning, grön teknik, nya sätt att resa och hållbar matproduktion. Samtidigt lyfter reseguiden fram hur fossila bränslen har format oss genom olika kulturella upplevelser som konstverk, museer och VR-simuleringar.

Attraktionerna och upplevelserna är många: ät gourmetost gjord av alger, besök affären Circularity, där du kan köpa, sälja, byta eller hyra elektronik, ta en paus i parken som har anlagts vid den gamla motorvägen. Kanske ser du några av de över två dussin olika fladdermöss och djur som har flyttat in i biltunneln? Missa inte heller de flytande bondgårdarna gjorda av plastavfall, elektrifierade med sol, och bevattnande med saltvatten, böckerna gjorda av hållbart papper, eller kläderna tillverkade med 3D-printing. Avsluta med skridskoåkning på världens största rink som hålls iskall året runt med hjälp av värmepumpsteknik.

Hus i skogen i en framtida stad år 2045. Bild: Sjev van Gaalen.
I arbetet med att ta fram reseguiden diskuterade forskarna vilka nya sociala koder som kan komma att växa fram i samspel med nya teknologiska lösningar. Bild: Sjev van Gaalen.

Perspektiv från forskare med olika expertis

En rad workshops med forskare, studenter och företag ligger till grund för innehållet i reseguiden, där varje exempel åtföljs av vetenskapliga fotnoter. Deltagarna, som representerar områden som resande och teknik, statsvetenskap, hållbarhetsvetenskap och litteraturvetenskap, ombads diskutera hur livet i en europeisk stad år 2045 kan komma att se ut.

– Vi ville ha med perspektiv från forskare med olika expertis för att få en vetenskaplig bredd och ett djup i våra exempel. Det är viktigt att det finns evidens för allting som är med i reseguiden.

Stadens infrastruktur och resande viktiga delar

Minst lika viktigt som attraktionerna är information om var man kan bo, hur man tar sig runt, och hur man reser till Notterdam berättar Ludwig Bengtsson Sonesson. Dessa delar gör staden mer verklig och konkret för läsaren menar han.  Exempelvis så blir man utbuad av lokalbefolkningen om man kommer med bil, man uppmanas istället att cykla, gå eller använda elektriska färdmedel. Stadstrafiken sköts via AI vilket har reducerat trafikolyckorna till noll, medan transporter sköts med soldrivna båtar.

– Workshopparna var som roligast och mest angelägna när vi diskuterade extremt specifika saker. Om alla har eldrivna fordon till exempel; får man lov att ladda batterierna till hundra procent? Hur ska eldrivna fordon samsas med cyklister och fotgängare? Vilka nya sociala koder kommer att växa fram i samspel med nya teknologiska lösningar?

Ludwig Bengtsson Sonesson säger att det är just blandningen av praktiska element och kulturupplevelser som särskilt utmärker reseguiden. Och en stor dos humor! Som sådan blir reseguiden en positiv motvikt till dystopiska framtidsvisioner av ett förändrat klimat.

– Vi vill visa att man kan ha kul i en fossilfri stad. Se kultur, äta gott, och handla hållbart. Det tror vi är ett mer nydanande grepp än att bara kartlägga vad vi ska göra för att ta oss dit.

Inspirera till handling, visioner och diskussioner

Förhoppningen är att formatet ska inspirera forskare, studenter, aktivister och organisationer till fördjupade diskussioner om vilka omställningar som måste göras för att skapa ett fossilfritt samhälle år 2045.

– Som arbetsmetod är reseguidesformatet jättebra. Du tvingas bli väldigt konkret: varifrån kommer vår mat, hur kommer vi röra oss, hur handlar och reser vi? Man blir varse att framtiden nog kommer vara ganska komplex. Samtidigt blir det också mer tydligt vad jag och andra kan göra för att förändra, avslutar Ludwig Bengtsson Sonesson.

Om reseguiden

Rough Planet Notterdam 2045 togs fram inom det nyligen avslutade EU-projektet REINVENT. Projektet fokuserade på kött / mejeri, papper, plast och stål - fyra industrisektorer som är ekonomiskt viktiga, men där koldioxidsnåla lösningar fortfarande är relativt outforskade. Målet var att identifiera och få en förståelse för vilka omställningar som behövs inom dessa sektorer för att gå över till ett fossilfritt samhälle.

Reseguiden baserades på dagens Rotterdam eftersom Rotterdam alltid har varit en stad på gränsen; en port till Europa och ut i världen. Rotterdam är ett kommersiellt centrum med Europas största hamn, där det även finns ett nybyggt och omstritt kolkraftverk. Rotterdam är uttryckligen urbant, men genom att följa floden Rehn, som har sitt utlopp i Rotterdam, kunde forskarna även väva in historier om industri och jordbruk i texten.

Ladda ner och läs reseguiden (på engelska) på reinvent-project.eu

Läs mer om REINVENT på reinvent- project.eu

Om forskarna

Johannes Stripple är universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen.
Läs mer om Johannes Stripples forskning på svet.lu.se
johannes [dot] stripple [at] svet [dot] lu [dot] se

Ludwig Bengtsson Sonesson är masterstudent vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.
ludwig [dot] bengtsson_sonesson [at] svet [dot] lu [dot] se 

Paul Raven är forskare vid Statsvetenskapliga institutionen
Läs mer om Paul Ravens forskning i Lunds universitets forskningsportal
paul [dot] raven [at] svet [dot] lu [dot] se
 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.