Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Samband mellan längd och risk för blodproppar

I en ny studie från Centrum för Primärvårdsforskning vid Lunds universitet och Region Skåne, har forskare undersökt riskfaktorer för blodproppar, dvs. venös tromboembolism (VTE). Resultaten visar på ett starkt samband mellan längd och VTE-risk för såväl kvinnor som män. Risken ökar med längden. Långa personer har ett ökat hydrostatiskt tryck i kroppen, alltså trycket från blod och andra vätskor i kroppen, gentemot kortare personer, vilket möjligen kan förklara resultaten.

- Vi har använt oss av flera svenska register i den största och hittills enda nationsövergripande studien. Vi är därför säkra på resultaten som är höggradigt statistiskt signifikanta, betonar docent Bengt Zöller vid Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning i Malmö, som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.

I forskningsprogrammet undersöks riskfaktorer for venös tromboembolism (VTE) för bättre riskvärdering, profylax och behandling. VTE är den tredje vanligaste hjärtkärlsjukdomen efter hjärtinfarkt och stroke. Det har tidigare beskrivits ett samband mellan längd och VTE, men det eventuella orsakssambandet har inte fastställts. Sambandet har heller inte varit konsistent bland kvinnor.

Forskargruppen fann i den aktuella studien ett starkt samband mellan längd och VTE-risk för såväl kvinnor som män. Sambandet beror på att ju längre ben man har desto längre är blodkärlen. Därmed får blodet det svårare att flyta tillbaka till hjärtat. Det är det långsamma flödet som troligen ökar risken för blodpropp.

Genom att dessutom analysera samband mellan längd och VTE-risk hos syskonpar så justerades det delvis för övrig genetisk likhet och familjära miljöfaktorer. Sambandet var emellertid lika starkt bland syskonpar, vilket talar för att det kan finnas ett orsakssamband, dvs. att det är längden i sig själv och inte någon annan faktor kopplat till längd som orsakar sambandet. 

För kvinnor i 60-års åldern med en längd omkring 155 cm är risken för VTE 3 procent, medan risken ökar till 6 procent för kvinnor i samma ålder med längd över 185 cm. För män i 60-års åldern under 160 cm är risken 2 procent, för män i samma ålder över 190 cm är risken däremot 7 procent.

- Vi använde flera nationella register som förstås är anonymiserade, men ovärderliga för epidemiologisk forskning, såsom militärregistret, medicinska födelseregistret, patientregistret och flergenerationsregistret, förklarar Zöller.

Vad har vi för nytta av detta? Längden går ju inte att påverka.

- Förhoppningen är att man så småningom kan väga in längd vid riskvärdering för VTE. Dessutom, om man är väldigt lång är det extra viktigt att tänka på påverkbara riskfaktorer, som t.ex. inaktivitet, övervikt, rökning, p-piller med östrogen och förebyggande behandling vid t.ex. graviditet, speciellt om det samtidigt finns ärftlighet i släkten. En annan fråga som behöver besvaras är om framförallt kompressionsstrumpor har effekt hos långa individer för att motverka det ökade hydrostatiska trycket. De nya rönen ger upphov till fördjupande forskning, säger docent Bengt Zöller.

Bertil Kjellberg

Publikation i Circulation: Cardiovascular Genetics

“Body Height and Incident Risk of Venous Thromboembolism A Cosibling Design”.
Bengt Zöller,  Jianguang Ji, Jan Sundquist, Kristina Sundquist.
Circulation: Cardiovascular Genetics, online 5 september 2017 https://doi.org/10.1161/CIRCGENETICS.116.001651

 

 

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.