Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Språkstudier får hjärnan att växa

Johan Mårtensson
Johan Mårtensson

Vid Försvarets tolkskola lär sig unga rekryter ett nytt språk i ett rasande högt tempo. Genom att mäta deras hjärnor före och efter språkträning har en grupp forskare haft en nästan unik möjlighet att observera vad som händer med hjärnan när vi på kort tid lär oss ett nytt språk.

Vid Försvarets tolkskola i Uppsala går unga språkbegåvade människor från noll kunskaper till flytande användning av språk som arabiska, ryska eller dari på 13 månader. Från morgon till kväll, vardag som helg studerar rekryterna i ett tempo som saknar motsvarighet i andra språkutbildningar.

Som jämförelsegrupp använde forskarna läkar- och kognitionsstudenter vid Umeå universitet - studenter som också studerar hårt, dock inte språk. Båda grupperna mättes i en MR-scanner före och efter en tremånaders period av intensiva studier. Medan kontrollgruppens hjärnstruktur förblev oförändrad så utvecklades specifika delar av hjärnan hos språkstudenterna. Delarna som ökade i storlek var hippocampus, en djupliggande hjärnstruktur som är involverad i inlärning av nytt material och spatial navigering, samt tre områden av hjärnbarken.

- Vi förvånades över att olika ställen i hjärnan utvecklades olika mycket beroende på hur duktiga eleverna var i skolan samt hur mycket dem fått anstränga sig för att vara kvar vid utbildningen, säger Johan Mårtensson, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Studenter med större ökningar i hippocampus samt områden i hjärnbarken som har med språkinlärning att göra (Superior temporal gyrus) hade bättre språkkunskaper än andra elever. Hos de studenter som fick kämpa mer med inlärningen såg man en större ökning av ett område i den motoriska delen av hjärnbarken (Middle frontal gyrus). De regioner av hjärnan som förändringarna sker i är alltså kopplade till hur lätt man har att lära ett språk och varierar beroende på prestationen.

Tidigare forskning från andra grupper har indikerat att Alzheimers debuterar senare i grupper som kan mer än ett språk.

- Även om man inte kan jämföra tre månaders intensiva språkstudier med ett liv som tvåspråkig så tyder mycket på att språkstudier är ett bra sätt att hålla hjärna i trim, säger Johan Mårtensson.

Studien är gjord av en grupp forskare vid Lunds universitet och Umeå Centre for Functional Brain Imaging i samarbete med Försvarsmaktens tolkskola.

För mer information tala med Johan Mårtensson, johan [dot] martensson [at] psychology [dot] lu [dot] se, 0707554401

Se artikeln i den vetenskapliga tidskriften NeuroImage

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.