Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns absolut i staden, om än i annan form, och den är viktig, betonar Johan Kjellberg Jensen.
– Städer är en brännpunkt. De flesta människor i världen bor idag i städer – det är där vi möter naturen i vår vardag och det är där nästan alla de miljöeffekter som människan står för samlas. Det är därför urban ekologi är så intressant att studera. Naturen i staden har också stor betydelse för oss människor. Folk förstår kanske inte alltid hur värdefull den är, säger han.
Den biologiska mångfalden kan också vara hög i många urbana områden, eftersom städer ofta växt fram på platser med rik natur. Därför är bevarandeperspektivet också högaktuellt i städerna, menar han.
I sin avhandling Understanding the urban ecosystem: interactions between plants, animals, and people som består av sex delstudier, tittar han närmare på hur urbana ekosystem fungerar. Huvudfokus ligger på luftföroreningar, näringskedjan och kopplingen mellan träd, insekter och spindlar, samt fåglar, men också på hur människan – som i högsta grad påverkar stadens miljö – i sin tur påverkas av stadsnaturen.
Vikten av inhemska arter
Ett av de resultat som överraskat honom mest är den betydelse inhemska arter (arter som funnits i ekosystemet i över 700 år) har för den biologiska mångfalden i staden (se länk i faktaruta).
– Jag blev förvånad över hur tydlig den här effekten var. Insekter och spindlar var påtagligt färre på främmande träd, som är vanliga i stadsplanering, jämfört med inhemska, säger han.
Sambandet i sig är inte oväntat, men vad som blev tydligt i den studie Johan Kjellberg Jensens ledde är att den så kallade ursprungseffekten – om ett träd är inhemskt eller inte – har större betydelse än den så kallade stadseffekten – om ett träd står i staden eller på landsbygden.
– Det var något nytt. De främmande träden är också konsekvent negativa över åren. Färre fåglar vill häcka nära dem och ungarna där väger mindre.
Fördjupad förståelse för urbana ekosystem
I en annan studie (se länk i faktaruta) har han tittat på hur man mer precist kan förstå vad som påverkar djur i stadsmiljö. I staden är påfrestningar skapade av människan, som buller, artificiellt ljus, föroreningar, hårdgjorda ytor, lite grönska och ett varmare klimat, samlade på en och samma plats. Ofta har man inom forskningen antagit att ju fler störningar, desto starkare borde de negativa effekterna bli. Men Johan Kjellberg Jensen visar att det inte måste vara så, och att vissa effekter i staden kan ta ut varandra.
– Det finns en stor osäkerhet när det gäller förstärkande, så kallade synergiska, effekter. För att kunna planera städerna rätt är det viktigt med en djup ekologisk förståelse för urbana områden, annars är risken att man genomför fel åtgärder, säger han.
Större välmående nära stadsnatur
Johan Kjellberg Jensen och hans kollegor har även tittat på hur barn i städer respektive på landsbygden uppfattar naturen och hur de påverkades när de fick mata vilda fåglar i syfte att öka deras naturkontakt. Tidigare har forskare argumenterat för att urbanisering försämrar vår koppling till naturen, särskilt hos barn, och att det kan göra oss mindre benägna att spendera tid i naturen och att engagera oss i miljöfrågor. Men några sådana samband kunde Johan Kjellberg Jensens grupp inte se; barnens artkunskap och attityd till natur avgjordes av andra faktorer.
I samma studie var det också tydligt vilken betydelse närheten till natur, och kvaliteten på naturen, har för barn – de som hade grönska i närheten av sitt boende rapporterade ett högre välmående. När vi planerar våra städer behöver vi därför tänka på framtida generationers möjlighet att få uppleva natur, säger Johan Kjellberg Jensen.
– Stadsnaturen är väldigt viktig och vi ska inte glömma att städer är en miljö vi styr över i hög grad, de är konstruerade av människor, för människor. Det betyder att vi faktiskt har stora möjligheter att skapa miljöer som gynnar både natur och folk. Men jag tror att det blir svårt att bygga de omtalade gröna och hållbara städerna med dagens ambitionsnivå, jag tror att vi måste tänka om gällande staden som plats om vi vill nå hela vägen dit, säger han.