Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Svårt att dimensionera högre utbildning rätt

Lärosätena sitter i kläm mellan två olika styrsystem: central styrning respektive marknadsstyrning och konkurrens om studenter. Sammantaget innebär det att lärosätena kan sägas arbeta med ett omöjligt uppdrag. Det är en slutsats i en ny utredning från Universitetskanslerämbetet UKÄ: Dimensionering av högre utbildning.

UKÄ har fått i uppdrag av regeringen att följa upp hur lärosätena arbetar med dimensionering av utbildningsutbudet. Utvecklingen har gått mot att fler beslut fattas på central ledningsnivå, enligt rapporten som bygger på intervjuer med lärosätesföreträdare.

Lärosätena har infört tydligare strategier och styrdokument samt nya beredningsorgan. Det krävs kunskap om arbetsmarknadens behov, men prognoserna anses inte tillförlitliga. Det krävs också bättre långsiktighet och mindre ryckighet i planeringen. Det tar tid att anpassa utbudet och det är svårt för lärosätena att agera snabbt utifrån politiska beslut. Rapporten tycker lärosätena jobbar på för att arbeta ändamålsenligt och effektivt, men att resultatet speglas av hur tydliga organisationerna är och de olika delarnas klart definierade ansvar.

Studenterna får jobb relaterade till vad de läst, så utbudet tycks relativt väl anpassat till arbetsmarknadens behov. Men inom politiskt styrda områden som skola och vård finns en skillnad mellan studenternas efterfrågan och vad arbetsmarknaden efterfrågar, enligt rapporten.

Systemet för att fördela resurser har avgörande betydelse för dimensioneringen. Lärosätena kan inte erbjuda utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden om inte studenterna vill gå dem. Det måste vara ett ansvar för lärosätena att bevaka arbetsmarknaden och anpassa sitt utbud. Lärosäten borde också kunna samarbeta mer. Men om det saknas sökande till en utbildning så spelar det ingen roll om lärosätena har beredskap att ta emot fler studenter, enligt rapporten.

Britta Collberg