Under cirka tio år har försvaret rekommenderat sina rekryter profylaktisk tejpning av fötterna, för att förebygga skoskav under långa marscher. Men under de senaste tre åren har det uppmärksammats att soldater blivit allergiska mot de klistertejper som rekommenderas. På ett av de regementen som forskarna undersökte, hade drygt 75 procent av 26 soldater, fått kontakteksem från tejpen. Den absoluta majoriteten hade inte tidigare haft några problem med eksem eller kontaktallergi.
– Ämnet som utlöser allergin heter kolofonium och förekommer i harts som finns i kåda från barrträd. Det är vanligt som klistermaterial i medicintekniska produkter som till exempel plåster, säger Cecilia Svedman, professor i yrkes- och miljödermatologi vid Lunds universitet samt överläkare vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Skånes universitetssjukhus, Malmö.
Hartsen innehåller flera ämnen som gör att man riskerar att också bli allergisk för parfym och doftämnen. Har man stark allergi kan man även få problem med medicintekniska produkter hos tandläkaren eller utveckla hudreaktioner om man arbetar med trämaterial.
– Det här kan vara ett nationellt problem med potentiellt många rekryter inblandade. Några av dem som remitterades till oss hade oerhört starka kolofoniumreaktioner på fötterna och det fanns även individer som fick eksem över hela kroppen.
Som arbetsgivare har försvaret ansvar att, tillsammans med den anställde, anmäla arbetsskada till arbetsmiljöverket. Hudreaktioner av medicintekniska produkter ska också rapporteras till Läkemedelsverket. För att säkerställa en korrekt diagnos och fastställa hur utbredda besvär individen har, bör patienten läkarundersökas och testas för kontaktallergi. Men när rekryterna muckar och lämnar sin arbetsgivare, finns det en risk att arbetsskador inte följs upp.
– Jag är övertygad om att det finns ett stort mörkertal gällande fall med kontakteksem inom försvaret. Även i andra sammanhang, som till exempel hos fjällvandrare, finns risk för sensibilisering när huden tejpas under längre tid.
Tejp som appliceras för att skydda huden, används i stora mängder globalt och inte heller i andra länder tycks rapporteringen om hudproblem ske korrekt, menar Cecilia Svedman. Ett problem är att det inte finns samma deklarationsplikt för medicintekniska produkter, som för läkemedel eller kosmetika. Innehållet behöver alltså inte redovisas och för många produkter står det inte heller hur länge de får användas.
– Det är därför av största vikt att det görs toxikologiska bedömningar av medicintekniska produkter som tar hänsyn till hur de används, för att vi ska kunna få säkrare produkter på marknaden.
I slutet av förra året undersökte Yrkes och miljödermatologiska avdelningen, ännu ett regemente i Skåne, där lika många sensibiliserats av tejpning inför marscher. Rekryterna hade nu rekommenderats en annan tejp som dock innehöll samma allergiframkallande klisterämne.
– Vi har nu föreslagit försvarsmakten en nationell inventering av problemet, där även rekryter som muckat de senaste åren, kontaktas och erbjuds testning för kontaktallergi om de fått eksem av tejpningen, avslutar Cecilia Svedman.
