Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versionerna av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tillgänglig webb är bättre för alla

Fyra personer med avstånd framför blomrabatt.
Den universitetsgemensamma projektgruppen från vänster: ­Helena ­Bergqvist, Peter Svensson, Lisa Hagsten och Kajsa Roubert. Foto: Eva Westerberg

Tillgänglighet. Ett gyllene tillfälle att se över sin webbnärvaro!

Så tycker Kajsa Roubert att man ska se på arbetet som följer med lagen om webbtillgänglighet som började gälla i slutet av september.

– Den kan kännas som en pålaga, men ger faktiskt stora allmänna fördelar som till exempel bättre sökfunktion på sidorna, säger hon.

Kajsa Roubert leder det universitetsgemensamma projektet om webbtillgänglighet tillsammans med ytterligare tre personer. Hittills har projektet bland annat tagit fram en lathund med praktiska tips som exempelvis hur man skapar tydliga och användarvänliga länkar.

Just användarvänligheten är central i lagen om webbtillgänglighet. Webben ska kunna användas av alla. Kajsa Roubert berättar att cirka tjugo procent av alla användare har någon form av funktionsnedsättning som nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga.

– Men de flesta användare har nytta av att webbinnehållet görs mer tillgängligt. Till exempel textade filmer som många tittar på utan ljud, kanske för att man sitter på bussen.

Möjliga förbättringar vid genomgång

LU har runt tusen webbplatser och alla behöver gås igenom av sina respektive verksamheter. Det handlar dels om att förse sidorna med de så kallade alternativa bildtexterna, där man med ord beskriver vad bilden föreställer, dels om att använda rätt rubriknivåer. Det finns också färgkombinationer i grafiska illustrationer som är mer eller mindre lyckade ur ett tillgänglighetsperspektiv.

– Mycket händer när man lyfter på tillgänglighetsstenen, säger Kajsa Roubert som menar att man kan hitta många möjligheter till förbättringar.

Ett tips är att fundera över om alla de sidor, platser och dokument verkligen är nödvändiga. Det gjorde man på LTH, vilket resulterade i drygt femtio nedstängda webbplatser.

Roger Senden på LTH:s kansli samordnar tillgänglighetsarbetet och tipsar om att titta på besöksstatistiken.

– Man bör fråga sig om sidan har tillräckligt många besökare för att det ska vara värt arbetet att uppdatera den, säger han, och berättar om gamla konferenser och annat inaktuellt som legat kvar och skräpat i onödan, sidor som nu är stängda.

När det gäller de webbplatser man vill ha kvar är det bra att testa dem som om man hade en funktionsnedsättning.

– Blunda och lyssna på den talande webben till exempel och känn hur det fungerar, säger Roger Senden.

Många yrkesroller berörs

Det är många olika yrkesroller inom universitet som berörs av tillgänglighetskraven. Lärare som producerar utbildningsmaterial, utvecklare som kodar webbplatser, ansvariga för system som nås via webben, chefer, kommunikatörer och administratörer som producerar sidor och dokument för webben.

Hjälp, stöd och utbildning i arbetet med webbtillgängligheten kan man få genom att vända sig till projektgruppen. Man har nyligen tagit fram mallar som är tillgänglighetsanpassade och använder man sig av dem så blir det rätt från början.

Hur man textar sina filmer och annan rörlig bild hjälper även Canvas-projektet till med. Och lathundar finns att ladda ner.

Läs mer om projektet och hitta länkar på webbtillganglighet.blogg.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.