Många mediciner som används idag hade inte funnits om inte forskare samarbetat med läkemedelsindustrin. Samtidigt finns det etiska aspekter som behöver diskuteras, och det gjordes under ett lunchseminarium på BMC. Kemiprofessor Ulf Ellervik var moderator och ett 40-tal personer deltog. Under en intensiv timme varvades korta presentationer med diskussion. I panelen fanns förutom Christina Lloyd, Shai Mulinari, som forskat om samverkan med läkemedelsindustrin, den kliniska forskaren Mona Landin Ohlsson och Ulf Malmqvist från Region Skåne.
Fokusera på patientutfallet
Christina Lloyd, som även är ordförande för innovationsprogrammet Swelife, fokuserade på möjligheter och menade att ökad samverkan krävs för att Sverige inte ska krympa ihop som Life Science-nation. Idag är läkemedelsindustrin en basnäring som ligger på tredje plats av de branscher som drar in mest pengar till landet, efter pappers- och fordonsindustrin.
– Vi måste fokusera på patientutfallet och bli bättre på att utnyttja varandras kompetenser, sa hon och tog ett exempel på framgångsrik samverkan mellan forskaren Malin Parmar och Novo Nordisk, något som banat väg för storskalig cellterapi mot Parkinsons sjukdom.
Panelen verkade överens om att ökad samverkan var önskvärd, men Shai Mulinari lyfte att detta leder till färre oberoende forskare.
– Redan idag är det ibland svårt att hitta oberoende experter, och det blir inte lättare om alla ska samverka med läkemedelsindustrin.
Christina Lloyd sa att samverkan med industrin inte är samma sak som att vara beroende av den, och att transparens runt studierna är ett sätt att stärka forskningens integritet – alla resultat ska finnas tillgängliga, även de negativa.
Mest transparenta landet USA
I det mest transparenta landet, USA, finns det enormt mycket data att tillgå om läkares samverkan med läkemedelsbolag. Alla läkemedelsbolag måste rapportera exakt hur mycket pengar som de har betalat ut till vilka läkare och listorna är sedan öppna. Lagkraven på transparens ska ses i ljuset av att i princip alla stora amerikanska läkemedelsbolag fällts för illegal marknadsföring.
– Det finns svart på vitt att läkare oftare förskriver mer medicin från det läkemedelsbolag som de samarbetar med. Och att det finns en ökad förskrivning av dyrare men inte alltid bättre läkemedel.
Mona Landin Ohlsson berättade om samverkan ur en klinisk forskares synvinkel.
– Tack vare industrins ekonomiska muskler blir det möjligt att genomföra stora studier. Dessutom är det smidigt att läke-medelsbolagen är duktiga på att hjälpa till med ansökningar och avtal, sa hon.
Nackdelar med att jobba med läke-medelsindustrin är att de stora patient-studierna tar lång tid och resurser från sjukvården när de genomförs. Ibland är det också svårt att komma igång med prövningar när goda idéer kommer från golvet, till exempel om man som läkare ser att ett läkemedel även hjälper mot en annan sjukdom.
– Då kan det kännas långt till läkemedelsbolagets huvudkontor i Japan, säger Mona Landin Ohlsson.
Regionen som helhet
Ulf Malmqvist tog upp att ett blomstrande Life Science även var viktigt för regionen som helhet.
– Det handlar om attraktiva högavlönade jobb som lockar hit kompetens och leder till skatteintäkter och ökade forskningsmöjligheter. Men ett problem är att industrin gör mer för att påverka politikerna än vad läkarna gör, sa Ulf Malmqvist som leder SUS forsknings- och utvecklingscenter. I fram-tiden räknar sjukvården med att patienter ska sköta allt mer av sin vård själva, antingen digitalt eller hemma.
– Då måste patienterna komma in mycket tidigare i studierna för att kunna berätta vad som krävs för att deras behandlingar ska fungera, sa Ulf Malmqvist.
