Under hösten tog regeringen beslut om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut transmissionsnätet till havs – ett viktigt steg för utbyggnaden av förnybar el i södra Sverige. Flera kommuner i södra Sverige vill dock sätta stop för regeringens planer genom att lägga in veto. Enligt Henner Busch är detta ett problem som inte bara förekommer vid nya energisatsningar utan inom hela klimatomställningen.
– Det finns en tydlig konflikt mellan de nationella och internationella klimatmålen, den lokala förankringen och kommunernas åtgärder för att bidra till omställningen, menar Henner Busch, som under flera år studerat lokala och nationella energiprojekt och hur de tas emot och implementeras på lokal nivå.
Ska kommuner kunna sätta stop för energiprojekt som regeringen tagit beslut om?
– Jag tror det är viktigt att kommuner och medborgare får möjlighet att tycka till om det som berör dem, annars kommer de bli negativt inställda till projekten och det kan leda till större skada på sikt. Men det är givetvis problematiskt när enskilda kommuner sätter stopp för nationellt viktiga klimatsatsningar. Just vetofrågan är väldigt omdebatterad just nu, det finns det som talar både för och emot den.
En annan aspekt på kommunernas självbestämmande är att om man lägger över beslutet på enskilda kommuner riskerar det att bidra till splittringar och konflikter inom kommunen, vilket vi sett flera exempel på inom andra energi- och klimatprojekt. Av den anledningen är det i vissa fall kanske därför bättre att beslutet ligger någon annanstans.
Vad kan man göra för att undvika konflikter?
– Man måste skapa en rättvis och inkluderande process. Det kan exempelvis innebära att ha en öppen dialog och att bjuda in kommuner och lokalinvånare för samtal i god tid, inte när projektet redan är beslutat. Om lokalinvånarna upplever att de inte har någon makt eller blir lyssnade på finns det en stor risk att de känner sig överkörda, vilket kan leda till större motstånd.
Vad är det mest effektiva sättet att få med sig lokalbefolkningen vid nya energisatsningar?
– Det bästa sättet att få med sig lokalbefolkningen är att se till att invånarna på något vis kan dra fördel av satsningarna, antingen på individnivå eller på lokalnivå, i samhället.
Det bästa sättet att få med sig lokalbefolkningen är att se till att invånarna på något vis kan dra fördel av satsningarna, antingen på individnivå eller på lokalnivå, i samhället.
I Danmark har man exempelvis testat vad vi kallar för lokalt ägandeskap. Det kan exempelvis innebära att lokalinvånarna ges möjlighet att köpa andelar till ett fördelaktigt pris via investerarna, och på så sätt bli delägare i vindkraftverken. Om invånarna känner ägandeskap, och personligen kan tjäna på vindkraftverken blir de mer positivt inställda till dem. Detta är något som regeringar, investerare och projektägare bör överväga.
För att detta ska fungera och gynna även de som har de sämre ekonomiskt ställt är det viktigt att alla berörda får möjlighet att investera i projektet till ett fördelaktigt pris. En annan möjlighet, som man sett fungerat väl, är att ge andra fördelar som gynnar hela samhället. Det kan exempelvis handla om investeringar i lokala projekt såsom idrottsföreningar och fritidsaktiviteter för barn och unga.
Vad är regeringens ansvar när det gäller att kompensera individer och kommuner vid nya energiprojekt?
– Jag tror inte det är regeringen uppgift att ge ekonomiskt stöd, men de kan sätta upp regelverk för nya energisatsningar som gör att de blir mer rättvisa, genom att exempelvis lagstifta att en viss del av ägandeskapet ska vara Iokalt. I Danmark finns lagar för detta, som har visat sig fungera fint, och bidragit till att motståndet till nya vindkraftverk minskat.
Vad gäller havsbaserad vindkraft är detta svårare, eftersom vindkraftverken byggs till havs, utanför kommungränsen. Det gör det givetvis svårare att säga vilka kommuner eller invånare som drabbas och har rätt att tycka till eller kompenseras.
Hur kan man skapa en bättre förståelse för de energisatsningar som krävs för att nå klimatmålen?
– Det är givetvis svårt att ändra inställningen hos de som redan är negativt inställda till nya energisatsningar. Men vi bör kanske ändå vara tydligare med vad alternativen är, och väldigt konkret förklara hur klimatkrisen kommer att påverka just dem, i deras kommun och dess kommande generationer.
En annan morot kan också vara att skapa förståelse för hur våra satsningar på förnyelsebar energi gör nytta även utanför Sverige. Vårt energinät är sammankopplat med exempelvis Finland och Polen. Om vi i Sverige ökar vår kapacitet så kan vi exempelvis bidra till att minska användningen av smutsigt kol i Polen, och på så sätt kan vi göra ännu mer klimatnytta globalt.
Om vi i Sverige ökar vår kapacitet så kan vi exempelvis bidra till att minska användningen av smutsigt kol i Polen, och på så sätt kan vi göra ännu mer klimatnytta globalt.
Hur ligger Sverige till ur ett energirättviseperspektiv?
– Södra Sverige har under många år skott sig på de energisatsningar som gjorts i norra Sverige. Norra Sverige står för den största energiproduktionen, medan södra Sverige står för den största delen av energikonsumtionen. Detta är givetvis en aspekt vi bör ta med i beräkningarna vid nya energisatsningar. Att elpriserna skiljer sig åt mellan olika delar i landet, är en annan viktig aspekt som vi måste komma till bukt med. Just därför är satsningarna i södra Sverige, där elen är som dyrast, kanske också de viktigaste att få till stånd nu.
Vilka energikonflikter tror du vi kommer att se mer av i framtiden?
– Förutom utbyggnaden av vindkraften, är utbyggnaden av elnätet en stor utmaning som vi kommer att behöva hantera inom de närmsta åren. Vi har inte kapacitet att transportera den mängd energi vi kommer att behöva med dagens elnät. Att bygga ut elnätet är viktigt ur ett rättviseperspektiv, för att hela Sverige ska ha samma tillgång till energi till ett överkomligt pris, men det kommer att kräva stora infrastruktursatsningar som påverkar både våra samhällen och vår natur.
Vilka perspektiv saknas i dagens energidebatt?
– Den stora elefanten i rummet är vår konsumtion. Vi pratar ständigt om vårt ökade energibehov. Kanske måste vi fråga oss om detta är rimligt. Ingen vågar idag prata om att vi kanske bör minska vår konsumtion för att nå klimatmålen och kunna möta landets samlade energibehov på ett hållbart sätt.
