Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vicedekanen: Svårt att reda ut hot från de egna leden

Porträtt på man
Jimmie Kristensson saknar en tydlig plan för hur man tar hand om personer som drabbas på olika sätt i samband med oredlighet. Foto: Kennet Ruona

Hot och hat utifrån är nog så påfrestande. Men kanske är det ännu värre när det kommer inifrån? När man knappt vågar gå till jobbet för att man blir hotad – eller ens får komma till jobbet för att man anklagas för hot.
Vicedekanen på Medicinska fakulteten, Jimmie Kristensson, har lagt mycket energi på att hantera och försöka reda ut just en sådan situation.

Krisen som involverar flera medarbetare fördelade på tre institutioner, både i Lund och Malmö, började i augusti 2017. I stora drag kan händelseförloppet beskrivas så här:

Det startade med att en doktorand anmälde sin (biträdande) handledare för misstänkt forskningsfusk. Därefter utsattes handledaren – och även en annan forskare – för anonyma hot och trakasserier. Handledaren anmälde i sin tur doktoranden för forskningsfusk, och även för de anonyma hoten. Hoten polisanmäldes, vakter hyrdes in och doktoranden fick under en period inte vistas fritt på sin arbetsplats. Efter utredning i Oredlighetsnämnden fälldes handledaren för forskningsfusk – men inte doktoranden. Polisutredningarna ledde ingenstans och ingen person kunde knytas till hoten. Medicinska fakulteten har konstaterat att doktoranden behandlats på ett oacceptabelt sätt i samband med anmälan, handledaren har avskedats från sin tjänst av universitetets personalansvarsnämnd och hoten verkar ha tystnat. Doktoranden har bytt avhandlingsämne och kompenseras nu så långt det är möjligt för den förlorade tiden.

– Det är många som drabbats hårt av detta, inte bara doktoranden och de som hotats, utan även andra medarbetare. Det har varit dålig stämning och mycket spekulationer, säger Jimmie Kristensson, som menar att detta måste vara ett av de mest komplicerade arbetsmiljöärenden som Lunds universitet någonsin haft.

Svårt att samordna utredning

Att oredlighet utreds externt tycker han är bra – men arbetsmiljön ansvarar fakulteten för och när många institutioner med flera HR-avdelningar är inblandade kan det bli samordningsproblem.

– Det är också svårt att hantera en situation som ständigt eskalerar.

Jimmie Kristensson kan se att det saknas en tydlig plan för hur man tar hand om personer i samband med oredlighet.

– En person som anmäler någon i god tro måste skyddas bättre. Samtidigt måste också den som anmäls och även de runt omkring tas om hand och få stöd, säger han.

Dock tycker Jimmie Kristensson att man från arbetsgivarhåll gjorde så bra ifrån sig som det var möjligt under de omständigheter som rådde. Man tog in en extern konsult tidigt i processen, bildade ett team med prefekter och HR-ansvariga som träffades regelbundet, hyrde in vakter när arbetsmiljön kändes hotfull, tog hjälp av LU:s säkerhetschef och centrala HR. Nu ser man över flera processer, handlingsplaner och HR-dokument.

– Som organisation har vi prövats, men vi kommer att gå starkare ur krisen och så småningom kommer vi att ha vunnit när det gäller systemfrågor, tror han. Det finns dock en erinran från Arbetsmiljöverket som anser att vi borde anmält problemen tidigare än vi gjorde. Det tar vi lärdom av.

Dålig psykosocial beredskap

Generellt sett tycker Jimmie Kristensson att det finns en del att lära när det gäller den psykosociala arbetsmiljön inom universitetet.

– Vi är jättebra på den fysiska arbetsmiljön. Faller någon från en stege vet vi exakt vad vi ska göra. Den beredskapen saknas ibland när det gäller det psykosociala.

Han tycker också att man som akademisk ledare måste prata mer om själva ledarskapet och vad det innebär att vara ledare.

– Vi har inte samma förutsättningar som ett företag, utan andra faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön och det måste vi ta hänsyn till, menar Jimmie Kristensson.