Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Skogen hjälper oss nå klimatmålen

Hur kan vi sköta våra skogar så att de tar upp mer koldioxid från luften och lagrar kolet i trä och mark? Detta är en viktig fråga för samhället och för skogsägare när det gäller att begränsa klimatförändringen. Men mycket forskning kvarstår innan vi får en fullständig förståelse för skogens roll när det gäller att lagra kol. Som ett hjälpmedel i denna forskning har Natascha Kljun utvecklat en ”footprint”-modell.
Skog
Skogar täcker två tredjedelar av Sverige, och därmed kan växande skogar vara en stor hjälp för att begränsa klimatförändringen. Bild cred: ©ICOS Sweden

Att vi behöver begränsa klimatförändringarna, och därmed temperaturhöjningen, är de flesta av oss överens om.

– För att begränsa temperaturhöjningen har den svenska regeringen satt det ambitiösa målet att Sverige senast år 2045 ska minskat utsläppen av växthusgaser till atmosfären så mycket att nettoutsläppet är noll, säger mikrometeorologen Natascha Kljun, som arbetar inom forskningsområdet MERGE. Ett sätt att nå fram till detta mål är att ta skogen till hjälp.

Skog brukar fungera som kolsänka - men inte alltid

Skogar täcker två tredjedelar av Sverige, och därmed kan växande skogar vara en stor hjälp för att begränsa klimatförändringen. Naturen spelar en viktig roll genom att kunna fungera som kolsänka, förklarar Natascha Kljun. Växter tar upp koldioxid från atmosfären och bygger in kolet i sin biomassa när de växer.

Men hur mycket koldioxid lagras eller släpps ut i våra skogar runt om i världen? Forskning visar att de bakomliggande orsakerna är flera. Hur mycket kol en skog lagrar varierar mellan trädslag och påverkas bland annat av ålder, väder samt av hur skogen sköts.

Unga skogar har stor kapacitet att ta upp koldioxid

Det forskarna bland annat vet idag är att unga växande skogar lagrar mycket kol. Sedan, när träden blir äldre, minskar skogens hela lagringskapacitet. Detta beror på att mer koldioxid frigörs när nedfallna löv, grenar och delar av rötter bryts ner. Det sker också ett stort koldioxidutsläpp när träden avverkas eller brinner ner, som i årets skogsbränder, och det kan ta flera år innan denna kolförlust kompenseras igen.

– Vi kan inte säga att de nyplanterade trädens koldioxidupptag är en ”vinst” tills avverkningens kolutsläpp kompenserats av de nya träden. Hur lång tid det tar under olika förhållanden är en av de saker vi behöver studera, säger Natascha Kljun.

Hur kommer träden att hantera ökande temperaturer och ökande koldioxidhalter?

Hur ska skogen hjälpa oss nå klimatmålen?

Växande skogar kan hjälpa till att begränsa klimatförändringen. De som sköter våra skogar behöver därför mer kunskap om hur de – utöver ekonomiska faktorer – kan ta hänsyn till andra faktorer, exempelvis olika skötselmetoder, som bidrar till att minska det totala koldioxidutsläppet från skogen.

– Tillsammans med skogsbrukarna vill vi utveckla den information som behövs för att ge dem råd om hur de kan agera om de vill se till att skogens lagringskapacitet av kol hålls på en hög nivå, säger Natascha Kljun och fortsätter:

– Det är också viktigt att vi kan ge råd om hur de på bästa sätt får skogen att åter växa så fort som möjligt efter att träden har avverkats eller förlorats i en skogsbrand.

Men, förklarar Natascha Kljun vidare, för att komma dit måste vi veta mer om vad som händer med skogens förmåga att lagra kol under hela dess omloppstid. Hur är skogsbrukets totala klimatpåverkan beroende av tidpunkten för avverkning, hur vi avverkar och hur vi återplanterar?

– Och vad kommer att hända i framtiden, frågar Natascha Kljun, hur kommer träden att hantera ökande temperaturer och ökande koldioxidhalter?

Karta över trädtoppar
Färgskiftningen på kartan visar trädens höjd mätt med laser-radar. Den röda punkten visar mastens placering och de inritade cirklarna visar ”Fotavtrycket” – det område vars koldioxidutsläpp mäts. Illustration:Natascha Kljun.

”Svaren” fångas in från höga master

För att bidra till mer kunskap om skogens klimatpåverkan fokuserar Natascha Kljun, och hennes kollegor från ICOS Sweden, på att mäta flödet av växthusgaser mellan vegetationen och atmosfären. Detta görs med hjälp av instrument placerade på höga master. Från dessa instrument får de data om bland annat växthusgaserna koldioxid och metan, men även om fuktighet, temperatur, solstrålning och vind. Det finns nu nästan 600 sådana master runt om i världen vilka är placerade i olika klimatzoner och i olika typer av vegetation som skog, gräsmark, odlingsmark, myrar, savann.

– Man måste mäta i många år för att få data som är representativa för olika förhållanden, och även för att se effekten av extrema väderhändelser eller till och med klimatförändringar. De äldsta masterna har funnits sedan början av nittiotalet, och från dessa har vi fått in mycket värdefulla data, säger Natascha Kljun.

En av världens första master för flödesmätning ligger i en skog vid Norunda, utanför Uppsala. Norundaskogen har studerats i tjugofem år och nu är träden omkring 100 år gamla och kommer snart att huggas ner. Det blir ett utmärkt tillfälle för Natascha Kljun och hennes kollegor att studera vad som händer när den gamla skogen avverkas och ny skog planteras.

En footprint-modell hjälper till att få bättre mätvärden

Instrumenten vid Norunda-masten placeras på olika nivåer ovanför marken inemellan och ovanför träden. Natascha Kljun förklarar att ju högre upp i tornet koldioxidmätaren placeras, desto större är området som integreras i det uppmätta värdet. Detta gör tolkning av data svår, eftersom de högst belägna sensorernas mätvärden kan komma att inkludera koldioxid också från områden längre bort, som kalhyggen, myrar, sjöar, odlad eller bebyggd mark. Dessa områden skiljer sig från träden i lagring och utsläpp av koldioxid.

– Det är viktigt att vi ser till att de mätvärden vi får fram verkligen är från träden där masten står och inget annat. Detta eftersom åtgärderna används i många regionala och globala modeller, till exempel av forskarna inom MERGE, säger Natascha Kljun.

Om mätvärdena inte är representativa för, i det här fallet skogsområdet, kommer resultaten från regionala eller globala modeller att bli felaktiga. Därför har Natascha Kljun utvecklat en modell med vilken hon kan filtrera eller justera mätningarna från sensorerna i masterna.

– Det kallas en footprint-modell, eftersom jag med denna modell kan beskriva vad instrumenten verkligen ser. För varje halvtimme mätningen pågår kan vi beräkna varifrån koldioxiden kom från, om det är från träden, ett kalhygge eller en myr som alla har sina speciella ”fotspår”.

Med denna footprint-modell får Natascha Kljun och andra forskare en bättre förståelse för vilken mängd koldioxid som lagras eller släpps ut från olika typer av vegetation. Modellen hjälper dem att korrekt skala upp mätningar, från exempelvis skogar eller olika grödor i jordbruksområden, och därmed identifiera globala kolsänkor och -källor.

Kategorier

Senaste nyheter

2019-11-12

Unik teknologi gör gestkontroll mer exakt

Unik teknologi gör gestkontroll mer exakt
2019-11-12

Konstruktivt gnissel håller forskningen igång

Konstruktivt gnissel håller forskningen igång
2019-11-12

Nobelpristagare nätverkar brett och kommersialiserar sina rön

Nobelpristagare nätverkar brett och kommersialiserar sina rön
2019-11-12

Hjälp kroppen överlista reptilhjärnan!

Hjälp kroppen överlista reptilhjärnan!
2019-11-12

Lund toppar EU-ligan

Lund toppar EU-ligan

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen