Demokratins framtid diskuterades på Debatt i Lund

Debatt i Lund: Är demokratin i fara?

Oavsett hur det går i det amerikanska valet påverkas demokratin även på ett globalt plan. Det var panelisterna eniga om i gårdagens Debatt i Lund, där tillståndet för den liberala demokratin diskuterades. Åsikterna gick mer isär gällande hur oroliga vi bör vara för demokratins framtid. Deltog gjorde statsvetarna Ivan Krastev, Pippa Norris och Jan Teorell samt Karin Svanborg-Sjövall, tidigare VD för tankesmedjan Timbro.

Pippa Norris, brittisk-amerikansk statsvetare som bland annat skrivit om Trump, Brexit och auktoritär populism, skisserade tre möjliga scenarier som skulle kunna följa på det amerikanska presidentvalet:

Det första innebär att Biden vinner med marginal och får majoritet även i senaten. Många republikaner kommer visserligen ändå att ifrågasätta valresultatet, menar hon, men det ger Biden möjlighet att genomföra demokratiska reformer, vilket kommer ge effekt även globalt.

Det andra scenariot är enligt Pippa Norris något mörkare. Valundersökningarna har varit missvisande och Biden har inte den ledning som förutspås. Kanske får Biden flest röster, men Trump vinner elektorerna.

– I det här valet är man inte ens enig om spelreglerna, säger Pippa Norris. Man anklagar varandra för stulna röster och fusk. Det blir kaos och misstro.
I det tredje och mörkaste scenariot Pippa Norris målar upp vinner Trump och den auktoritära populismen ökar. Det blir mer av falsk information, mer polarisering, mer korruption och mer misstro. Medborgerliga rättigheter och medias självständighet kommer att urgröpas och det demokratiska partiet kommer att radikaliseras.

Men inte bara i USA finns hot mot demokratin.

Den bulgariske statsvetaren Ivan Krastev har särskilt studerat demokratins kris ur ett europeiskt perspektiv. Han menar att det är ett stort problem att demokratin inte utvecklas och att det finns en misstro mot valresultat, inte bara i nya demokratier i Östeuropa utan även i väst.

– När man talar om demokratins kris handlar det inte bara om antalet länder med bristfällig  demokrati utan om vilka dessa länder är, sa Ivan Krastev som menade att det är mer anmärkningsvärt när det uppstår problem i gamla demokratier

– Överallt ser vi hur det förlorande partiet ifrågasätter resultatet. 

Ivan Krastev menade också att de förändringar i länders befolkningsstruktur som uppstår genom invandring spelar en roll inom politiken. Han citerade Trump som anspelade på detta när han under valkampanjen 2016 sa: Om ni inte röstar fram mig nu kommer ni aldrig mer att få chansen. 

En mer optimistisk syn på demokratins utveckling i världen hade Lundastatsvetaren Jan Teorell som arbetar med demokratidatabasen V-dem. Han menade att den nedgång för demokratin vi ser idag är inom felmarginalen. Räknar man ihop de variabler man mäter demokrati med så har den bara minskat med 2 procent.
Han menade också att vi i Sverige har ett alltför stort fokus på länder i vår närhet där demokratin sviktar, och nämnde  Ungern och Polen. Därmed missar vi att demokratin faktiskt går framåt i andra delar av världen, som exempelvis Afrika söder om Sahara och Asien.

– Om vi inte ser till hela bilden riskerar vi att demokratins nedgång främst äger rum inne i våra huvuden och inte i verkligheten, sa han.
Men, framhöll Jan Teorell, om vi däremot ser på antalet människor istället för antal länder så är det idag fler människor än för några år sedan som lever i länder med bristfällig demokrati.

Liksom Jan Teorell hade Karin Svanborg-Sjövall, som för tillfället skriver en bok om populism, en mer optimistisk syn på demokratins framtid. Däremot var hon bekymrad över etablerade partiers respons på auktoritär populism och menade att de hade ett ”kartell-liknande beteende”, att man försöker hålla vissa partier utanför politiken. Hon menade också att allt tal om demokratins kris kan bli en självuppfyllande profetia. 

– Själva basen för att en demokrati ska fungera är att människor tror att det är det bästa styret, sa hon.

Se hela debatten här 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.