Att göra om en kyrka till ett museum skapar inte någon större politisk spänning i ett svenskt sammanhang. När kronprinsessan Victoria invigde Tycho Brahe-museet i en före detta kyrka på ön Ven i april 2005, orsakade det inga svallvågor i den svenska opinionen.

Detsamma kan inte sägas för omvandlingen av kyrkan Hagia Sophia till ett museum 1934, eller beslutet att göra om den till en moské i juli 2020.

Ömer Turan är docent vid Istanbul Bilgi University, institutionen för internationella relationer. Han är doktor i sociologi och socialantropologi och hans forskningsintressen rör främst historisk sociologi, förnekandet av det armeniska folkmordet och sociala rörelser i Turkiet. Han är detta läsår knuten till Centrum för Mellanösternstudier via Svenska institutet.

Hagia Sophia, en magnifik bysantinsk kyrka, byggdes på 600-talet under ledning av kejsaren Justianius I. Under många århundraden var det en av de största byggnaderna i världen, och den har förblivit ett imponerande monument med sin extraordinära kupol. Efter den ottomanska erövringen av Konstantinopel år 1453 ombildades Hagia Sophia till en moské och den funktionen hade den ända till 1934.

Vilka motiv hade den kemalistiska regimen för att omvandla Hagia Sophia till ett museum?

– Först bestämde den nya republiken, som bildades efter ett självständighetskrig mot Grekland och andra ockupationsmakter, att man ville ha vänskapliga relationer med sina gamla fiender. I februari 1934 undertecknades därför ett avtal mellan Grekland, Turkiet, Rumänien och Jugoslavien, känt som Balkanpakten.

En vänskaplig gest gentemot väst
 

– För den nya turkiska republiken var det ett viktigt mål att bli jämställd medlem i det internationella samfundet. Samtidigt tog Atatürk avstånd till det ottomanska arvet. Som en radikal moderniseringsivrare initierade han flera genomgripande reformprojekt, inklusive en språkreform, klädreformer och en flyttning av huvudstaden från det kosmopolitiska Istanbul till Ankara.

– Erövringen av Konstantinopel var således inte den del av historien som Kemal Atatürk ville bygga nationell ära kring. Följaktligen var Hagia Sophia-moskén, som symbol för ottomansk seger över det bysantinska riket, inte relevant för Atatürk. Han såg också idén om göra om den till ett museum som en vänskaplig gest gentemot väst.

Vad innebar det att kyrkan gjordes om till museum?

– Kemalismen bekände sig till en interventionistisk sekularism, och omvandlingen av kyrkan till ett museum 1934 var ett led i att begränsa islams synlighet i det offentliga rummet.

– Och den turkiska sekularismen har alltid varit partiell, oftast ovillig att ge de grundläggande rättigheterna till såväl kristna som judiska samhällen i Turkiet. Men när Atatürk bestämde sig för att konvertera Hagia Sophia, en aktiv moské och en gammal kyrka, till ett museum, symboliserade det en offentlighet som är neutral mot olika trosuppfattningar och opartisk gentemot den gamla erövringsdiskursen.

Mellan 1935 och 2020 välkomnade Hagia Sophia sina besökare som museum. Och i år gick alltså byggnaden igenom sin tredje stora omvandling, tillbaka till moské.

Vilka är anledningarna till att president Erdoğan tog detta beslut nu?

– Sedan 1950-talet har islamister i Turkiet betraktat Hagia Sophias museifiering som ett exempel på auktoritär sekularism i Turkiet; en begränsning av deras rätt att utöva sin religion. Genom att göra Hagia Sophia till en moské igen, fick Erdoğan sin ungdomsdröm uppfylld. Detta gjorde det möjligt för honom att mobilisera den islamistiska kärnan inom sitt parti, något som är helt avgörande i en tid då en redan negativ ekonomisk situation förvärrats kraftigt av pandemin.

Du menar att man kan beskriva detta som ”det ottomanska svärdets seger” – kan du förklara det?

– Öppningsdagen av moskén blev stor händelse. Mer än 300 000 människor fyllde området utan att bry sig om social distansering. Och vid flera tillfällen förklarade regeringsföreträdare att byggnaden skulle fungera som en moské, eftersom det ottomanska svärdet segrade över den bysantinska. Detta var den ottomanska sultanens, Mehmed II, även känd som Mehmed erövraren, vilja. Det var alltså han som beslutade att göra byggnaden till den viktigaste moskén i det ottomanska rikets nya huvudstad. Denna typ av instrumentalisering av historien visar att det inte finns något utrymme för sekulära diskussioner i dagens auktoritära Turkiet.

Ett försök att återuppliva den gamla erövringsandan i Turkiet
 

– Numera läses khutbahn - den predikan som hålls vid fredagsbönen - i Hagia Sophia, av en senior imam som håller ett svärd i sin vänstra hand. Detta kan ses som ett försök att återuppliva den gamla erövringsandan i Turkiet.

Hur har oppositionen reagerat?

– I en intervju med Deutsche Welle kritiserade Orhan Pamuk, författare och Nobelprisvinnare, den turkiska regeringens beslut att omvandla Hagia Sophia till en moské. Pamuk uppgav att "konverteringen av Hagia Sophia är en deklaration att Turkiet inte längre är sekulärt", och han tillade att "folket höjer inte sin röst eftersom det inte finns någon yttrandefrihet i Turkiet." Och det stämmer att oppositionspartiet inte ifrågasatte regeringens beslut, eftersom de visste att de själva måste ha dessa konservativa väljare på sin sida i nästa val för att besegra Erdoğan.

En verkligt magisk byggnad
 

– Hagia Sophia, hem för många själar och olika trosuppfattningar, är och kommer att förbli en verkligt magisk byggnad. Om du råkar befinna dig i den gamla staden i Istanbul efter pandemin, låt inte det nya beslutet av Erdoğan avskräcka dig från att besöka detta unika byggnadsverk. Under dess imponerande kupol kan du begrunda Hagia Sophias uthållighet genom århundradena, trots olika politikers klåfingrighet.