Fortsatt stort intresse för Ravensbrückarkivet

Lista, teckningar, anteckningar från koncentrationsläger. Ur "Röster från Ravensbrück", arkiv på UB med vittnesmål från ca 500 koncentrationslägersfångar under andra världskriget. Foto: Charlotte Carlberg Bärg
Lista, teckningar, anteckningar från koncentrationsläger. Ur "Röster från Ravensbrück", arkiv på UB med vittnesmål från ca 500 koncentrationslägersfångar under andra världskriget. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

FÖRINTELSENS MINNESDAG. Intresset för det unika Ravensbrückarkivet är fortsatt stort med många besökare från hela världen. Såväl forskare som släktingar till överlevare från Förintelsen söker i arkivet, som nu har översatts till drygt hälften.

27 januari är Förintelsens minnesdag och i arkivet finns 500 djupintervjuer med överlevande som har kommit till Sverige med Folke Bernadottes Vita bussar under våren 1945. Arkivet är unikt i sitt slag i världen, och sedan det öppnades för allmänheten hösten 2016 har många använt det för att söka efter uppgifter.

– Det har varit ett konstant intresse sedan dess. Vi har ungefär 10 000 unika besökare per år, vilket är väldigt mycket i arkivsammanhang. Det är förstås jätteroligt, säger Håkan Håkansson, vid Universitetsbiblioteket i Lund, där samlingen finns.

Ökat antal förfrågningar

Antalet förfrågningar om ytterligare material har också ökat dramatiskt, vilket gör Ravensbrückarkivet till ett av de mest efterfrågade och använda arkiven i Europa.

Bland besökarna finns besökare från i stort sett alla länder, och förutom svenskar så märks många amerikaner. Totalt har runt 200 000 sidor laddats ner.

– Förutom forskare så är det många släktingar till överlevare som söker uppgifter. Men vi har också märkt intresse från allmänheten, exempelvis hade jag nyligen kontakt med en high school i USA som ville veta mer om de hemliga brev som skrevs med osynlig skrift med hjälp av urin, berättar Håkan Håkansson.

3000 sidor översatta

Oftast handlar det om att leverera material, medan slutresultatet av efterforskningarna förblir okänt. Men det finns undantag.

– Många hör av sig till oss med förhoppningar att hitta information om sina släktingar. Det är inte ofta det sker, men det har hänt att man har hittat släktingar som man inte tidigare har känt till. Det är en fantastisk känsla, säger Håkan Håkansson.

Totalt finns det 5000 sidor handskrivna intervjuer, skrivna på polska. Arbetet med att översätta alla pågår fortfarande. Hittills har man hunnit översätta ungefär 3000 sidor, som finns tillgängliga för alla tillsammans med de inskannade originalbladen.

Film presenteras snart 

En film om arkivet har också producerats, skapad av Magnus Gertten. Den 50 minuter långa filmen är färdig, men på grund av coronapandemin har man inte kunnat ha premiär ännu. Framöver är tanken att filmen ska spridas.

– Det är en otroligt stark film. Det är en lågmäld berättelse om de som gjorde intervjuerna och deras drivkrafter. Många av dem hade själva suttit i koncentrationsläger. Filmen innehåller också tidigare okända filmklipp från Lund och inte minst intervjuer med några av de överlevare som intervjuades och som fortfarande är i livet, säger Håkan Håkansson.

För några månader sedan valde den svenska kommittén för Unescos Världsminnesprogram  att nominera Ravensbrückarkivet. Förhoppningen är att arkivet ska komma med i programmet, som arbetar för att uppmärksamma det skrivna kulturarvet.

Arkivet hittar du på UB:s webbplats

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.